Veckans resa – etapp 1

09 juni 2021

Vi hade – till Rulles stora förtret – packat in den ”nya” röda resväskan i bagaget för att ta en övernattningstur för första gången i år och för första gången någonsin för den väskan.

Ama undrade varför hon hade varit så anti mot att ha surfplattan som GPS? Den var ju superbra bara man valde rätt sida att titta på!

Vi åkte och hämtade upp Annica och Christer. Två av oss matchade varandra väldigt bra.

Turen gick norrut på motorvägen ett tag.

Efter att även ha kört på mindre vägar så kom vi fram till en stor damm.

Anledningen till att dammen fanns där var fördämningen ”Preso de Amadorio”. Vackra omgivningar och en vacker inledning av namnet också.

Förgrunden gick inte av för hackor den heller.

Det fanns en tunnel för att komma ut på själva dammen. Skylten kändes liiite oroväckande.

Vi fick tunnelseende ett tag.

Inne i tunneln fanns ett konstverk som vi inte förstod innebörden av, men det var rätt läckert målat ändå.

Väl ute ur tunneln hade Ama hamnat på efterkälken. Så blir det ofta när allt ska dokumenteras så noga. Kan bero på att hon är synnerligen långsam också. Förmodligen är det en kombi av båda dom grejerna.

Vi traskade uppe på dammen bort mot nästa tunnel på andra sidan. Den tunneln var längre än den första.

Som tur var fanns det gluggar med ljusinsläpp så vi slapp vandra i mörker. Bedårande utsikt, men ”konstverken” här var mer av klotterkaraktär.

När vi kom ut ur den andra tunneln flög Anders självklart genast upp på en kant…

… och fotade dom två stora dammluckorna som inte var i drift. Inte när vi var där i alla fall.

Efter en skön promenad på tämligen platta marker vandrade vi tillbaks mot bilen.

I fjärran ute vid havet kunde vi se vårt nästa mål på trippen.

Stay tuned! Ja, ifall ni vill följa med dit vill säga.

Gomorron!