
Sent på måndagseftermiddagen åkte vi iväg utefter Valencianas.

Målet var detta – ”Russindiskot” – som nu är nåt sorts kulturcentrum som inte verkar användas så mycket. Förutom nu i dessa tider då det pågår massvaccinationer i dom lokalerna. Bra att dom hittar alternativa platser för detta så att inte dom vanliga sjukvårdsinrättningarna belastas så mycket.

Det var i samma lokaler som Anders fick sitt första stick 13 dagar tidigare.

Här var Ama redo att gå in med dom nödvändiga grejerna för att bli stucken: Sms-et med kallelsen, SIP-kortet (det spanska sjukförsäkringskortet) och en legitimation. Ama hade med sig passet för att bevisa att hon faktiskt var hon.

Väl inne i lokalerna kunde man inte undgå att se att vi befann oss i Torrevieja.

Ooops! Övertramp…
Det var mer folk än då när Anders fick sin första dos, men det gick ändå snabbt att komma fram. Åtta olika ”inskrivningsluckor” fanns det och minst lika många vaccinationsstationer.

Här hade den vänliga och trevliga sköterskan precis gett Ama sprutan. Sticket kändes inte alls, men dom börjar tydligen dra ned på utgifterna för Ama fick inte ens ett plåster – det hade Anders fått. Nåja, det var ingen större blodsutgjutelse så det behövdes ingen omläggning av det hela. I ärlighetens namn så syntes det knappt var sticket hade gjorts.

Sen var det 15 minuters vila innan man fick lämna lokalen. Dom vill väl se att ingen drabbas av några akuta grejer som allergiska reaktioner eller annat. Ama placerade sig nära utgången så hon snabbt skulle kunna fly fältet när det hade gått en kvart.
Vad roar man sig med under väntetiden kan tro?

Tja… Man kan ju alltid fota beviset på att man fått första sticket. Ama fick papperet av killen i inskrivningen som dessutom sa att dom skulle skicka ett sms i juli för att kalla till vaccin nummer 2.

Sen kan man ju alltid roa sig med att ta selfiesar också. Ama funderar på att skaffa sig såna där tjusiga bladdekorationer för att pigga upp frisyren.

Efter att ha suttit av tiden – tänk att en kvart kan vara så lååång ibland! – kom en glad och nöjd Ama ut genom dörrarna. Tiden hon hade för vaccinationen var 18:22 och bilden är tagen 18:19. Jodå, nog har dom fått snurr på hanteringen av vaccinationerna alltid, dom är både snabba och effektiva.

Vi avslutade besöket med att köra ut genom ingången, mot körriktningen. Rätt modigt med tanke på polisbilen som stod där till vänster. Men man måste få vara lite wild & crazy ibland.
Vi mår fortfarande bra båda två även om Ama var lite matt igår – dagen efter första sticket. Det kan vara så att hon möjligen kände efter en aning för mycket.
Gomorron!