Skyltsöndag – skåla

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där temat för den kommande veckan är Skåla.

Det här temat kunde knappast ha kommit mer olämpligt. Ama hade tänkt sig ha en rolig vecka med skålande på några av våra favoritbarer och tillhörande skyltar. Sen stängdes dom allihopa med tvång av myndigheterna i Valenciaregionen.

Men det ska väl gå att få ihop ett inlägg med skyltar på temat i alla fall.

Nu kööör vi! (Ni vet väl att Schlagern startar på lördag?).

Här ser vi ett gäng skålar. Oj. Nu blev det visst lite fel. När det gäller årets temaord är det fortfarande fri tolkning, men det ska vara verb. Dom där skålarna är substantiv.

Okej. Något bättre. En salladsskål (kanske med salladskål?) till höger, men till vänster ser det ut som nåt man kan skåla med.

Skåla med varandra kan man göra på barer. Den här skylten tyckte Ama var en kul variant.

Man kan skåla med öl också. Men som sagt… Alla barer är tvångsstängda nu, fast take away funkar både med mat och dryck.

Den här baren har varit stängd länge. Långt innan pandemin överföll oss, men skylten hänger kvar.

Med den här drycken kan man utbringa en skål.

Ama skulle vilja hitta den där mannen. En belöning på 50 euro och att dessutom kunna skåla med en GT vore ju inte så dumt.

Den här skylten finns i båda våra hissar. ”Salud!” säger man i Spanien när man skålar. Betyder även ”hälsa!” ungefär som man säger i Frankrike när man höjer glasen. Lite intressant är det att dom som sköter om våra hissar heter ”Orona”. Fattas bara ett ”C” om man säger så.

Nu när vi inte kan inta våra drycker genom att sitta ned på barerna så får vi väl gå till systembolaget då.

Så här ser våra systembolag ut. Finns i alla mataffärer i stan, just det här finns på Mercadona.

Men det ska vara måtta med allt…

… det gäller att inte gå till överdrift.

Fast visst minns vi dom svunna tiderna.

Då när man kunde mingla med alla och exempelvis fira St. Patrick’s day i Benidorm. Här skålades det säkert med grönfärgad öl dagen till ära.

Då kunde man även skåla i glada vänners lag på La Terrazza…

… eller skåla med varandra på en ”stor” och fin terrass på någon av våra utfärder här i Spanien. Just här var vi i Cartagena, ungefär en timmes bilfärd söderut från oss. (Att ta sig till Cartagena i Columbia tar lite längre tid).

Må allt gå tillbaks och bli mer som vanligt igen!

Gomorron!

Annons

En del av torsdagens observationer i Torrevieja

Det är kul att se att nybyggnationerna fortfarande pågår, även om det inte går så snabbt.

Renoveringsprojekten fortsätter dom med. Husen som ligger på ”first line” nere vid stränderna påverkas hårt av saltet och vindarna.

Här blev Anders glad över beskärningstekniken på den tidigare bautastora ”ficus robustan” bredvid kinaaffären ovanför Playa de los Locos. Fast dom hade ändå lämnat lite väl mycket grönt kvar i hans tycke.

Domti en bit bortanför hade bytt namn till Dolfy.

Fast på insidan var allt sig likt.

Sen hade dom inte lyckats få bort alla Domtispår, det noterade Ama när hon kollade in på lagret.

Vi tittade såklart ut över havet där vid Locos också och där såg vi en snedseglare.

Själva stranden var inte inrutad längre.

Eller förresten…

På sina håll var den inrutad ändå. Kändes inte helt nödvändigt, ingen större trängsel just nu.

På kvällen när lavalamporna tändes var den röda mest alert. Hos Ama gick tankarna till Lennart Nilssons bok ”Ett barn blir till”. Minns ni den? Första utgåvan kom tydligen 1965. Fantastiska bilder!

Ja, det var en del av torsdagens observationer i Torrevieja. Har ni sett nåt intressant på sistone?

Gomorron!

Ännu en skön dag…

… blev det i onsdags.

Men visst är det tråkigt att se alla tvångsstängda restauranger och barer.

Här på Coffee & Tapa brukar det sitta många människor ute och njuta vid borden i solen. Dom är hopplockade nu. (Borden alltså, inte människorna).

Samma på grannrestaurangen – Ruta al Sur. Tvångsmässigt tvärstängt.

Folk passar på att vara nere på stranden i den härliga värmen som vi har haft här nu.

Det är ingen direkt trängsel och folk passar på att få sand mellan tårna.

Dom modigaste passar även på att få sanden mellan tårna (och från andra ställen) bortsköljd.

Kommunen är väldigt noga med att hålla stränderna nyplogade och fina. Bra så!

Som sagt…

Det är en härlig värme på dagarna nu. +24 i skuggan utomhus är inte alls så illa. Runt 25 är Amas favorittemperatur och det är inte dumt att få den så här i slutet av januari. Vilken temperatur trivs ni bäst i?

Utöver pandemin är det bara ett smolk i bägaren…

Det verkar som det börjar vara dags att klippa sig igen. Eller så fortsätter Ama att hedra hippiekulturen.

Gomorron!

Full rulle!

Sen vi fick vår nya AC installerad så har vi inga problem med att få till en skön inomhustemperatur.

Detta innebär att våra extra hjälpmedel åker ned i garaget på sommarförvaring.

Detta innebär också…

… att Rulle åker ned i garaget eftersom gasvärmemanicken är hans sommarstall. Han blev inte så jätteglad åt det.

Men han är en handlingskraftig liten vaktälg:

Det blev full rulle på Rulle.

Han återtog raskt sin plats vid terrassdörren och frågade med en vädjande blick och ett inställsamt leende ifall han kunde få slippa garaget. Ni tycker ju inte heller om att vara tvingade att gå runt där nere, påpekade han.

– Okej då Rulle, du har rätt och eftersom du ber så snällt så säger vi väl att även du slipper garaget.

– Nu ska du inte utmana ödet Rulle, vi vill inte ha en full Rulle.

Rulle suckade lite, men var ändå glad och nöjd. Man kan inte få allt här i världen.

Gomorron!

Härliga dagar nu!

Ja, trots dom utökade restriktionerna så har vi det bra.

Solen skiner och himlen är blå.

Man kan sitta ute på en bänk och bara njuta av den behagliga januaritemperaturen som ligger runt dryga 20 grader i skuggan på dagarna.

Men alltid är det något som ska störa friden…

… Porom-pom-pom-mannen har fått tag på en bautstor högtalare som han drar runt på.

Precis som om det behövdes.

Gomorron!

Jobbigt med utökade restriktioner

Från början när dom väl släppt ut oss från karantänen och öppnat restaurangerna så var vi glada att vi kunde gå ut och äta med vänner, som här med Ami och Patrik. Fast det där med dom obligatoriska munskydden så snart man lämnade sitt boende kändes väldigt jobbigt i värmen. På bilden var Anders precis i färd med att ringa på en ringklocka ovanpå servettbehållaren för att påkalla personalens uppmärksamhet. Såna faciliteter borde alla restauranger ha.

Så småningom kom det restriktioner om att man fick sitta max fyra personer per bord från max två hushåll.

Dök det upp fler – som här Bosse och Mari – så fick man ta två bord. Dom slog sig ned vid bordet bredvid och det gick bra det med.

Man behöver faktiskt inte vara så många för att ha trevligt. Här käkade vi tillsammans med Marianne och Arne nere på La Cantina på strandpromenaden. Jättegod pizza men svindyrt vin. 15 euro för en flaska husets vin – rena rama stölden!

Det svåraste av allt är att hålla reda på vilka restriktioner som gäller, dom ändras mest hela tiden.

Ja, det är svårt att hålla reda på alla regler och dessutom svårt att hålla tungan rätt i mun när man ska hälla upp vinet.

Sen funkade det bra att gå ut två och två också. Sätta sig ned och ta ett glas vin och en tapa i solen.

Det vill säga ända tills dom tvingades stänga ned alla restauranger igen och ta bort borden. Men från det här stället som ligger ett par kvarter hemifrån…

… beställde vi en take away igår. En trerätters med god mat, extra sallad och bröd och för 8.90 per person. Vi valde apelsiner som dessert, kände oss lite nyttigare på det viset. Dom skickade med oss lite husvin i en petflaska också.

Med så mycket mat skulle man ju gott kunna bjuda över lite vänner, men se det kan man inte alls. Man får bara träffa och umgås med personer som tillhör hushållet och detta gäller (minst) fram till den 15:e februari.

Visst är läget trist, men vi har det rätt bra ändå som kan äta ute trots allt. Ute på terrassen alltså. Just vid det här tillfället var det löjrom på menyn.

Jodå. Vi har det bra efter omständigheterna.

Hoppas verkligen att läget inte förvärras så vi blir tvingade till garagepromenader igen. Att få gå ut ”utan anledning” håller modet uppe hos oss.

Hur är läget hos er? Står ni ut?

Gomorron!

I slutet av förra året…

… så lyckades Anders byta en trasig glödlampa i vår bil och han var så nöjd att det inte var nåt annat fel än den trasiga glödlampan.

Men säg den glädje som varar för evigt.

I början av januari började lyktan krångla igen. Den här gången var det inget fel på lampan utan det var nåt sorts glapp. Lampor som bara lyser ibland är faktiskt väldigt irriterande. Vi kör sällan i mörker, men klart att lampan måste fungera.

Så i fredags åkte vi hit:

Till Toyota som har flyttat till nya lokaler några hundra meter längre upp på Valencianas från där dom låg förut.

Vi körde in på verkstan och hoppades att dom skulle kunna hjälpa oss på en gång.

Det kunde dom. Toyota må ha flyttat från sin plats bredvid Mercedes men Mercedes följde ändå med. Det är hon som tar emot nycklarna från Anders där, en väldigt trevlig tjej.

Den nya utställningshallen är verkligen ljus och fräsch. Mercedes sa att det kommer att bli ännu bättre, det var bara en dryg vecka sen dom flyttade in så dom är inte riktigt klara än.

Ama gillade inredningen. Anders satte sig i en svart stol, ni kan säkert aldrig gissa vilken färg Ama valde?

Inte så svårt att gissa kanske. Jodå, det fanns en till svart stol, men den ratades.

Vi fick lite myror i benen där vi satt, så Anders gick runt och kollade på bilarna…

… medan Ama valde att gå till en betydligt roligare affär precis intill.

Det är lite vådligt att släppa lös Ama i en sån där affär med en massa skojiga och fina pryttlar.

Apropå vådligt… Ama tänkte till, stannade upp och återvände till Toyota med raska steg.

Mycket riktigt. När Ama kom tillbaks var Anders i full färd med att prata med en säljare och provsitta en Rav4. Ama återvände verkligen i grevens tid! (Varför säger man så? Har det nåt att göra med talesättet att fint folk alltid kommer sent…).

Efter 45 minuters väntan var bilen klar. Båda lamporna lös och dessutom verkade dom ha riktat upp texten på registreringsskylten.

Vår gamla trotjänare fick följa med hem igen och 28 euro för att fixa till den var betydligt bättre för plånboken än att köpa en ny bil.

Gomorron!

PS: Mercedes berättade att förut var det lag på att ha med sig en reservlampa i bilen. Det är det inte längre, för dom allra flesta kan inte byta lamporna i alla fall, det är skitsvårt att komma åt där under huven.

Skyltsöndag – läsa

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där temat för den kommande veckan är Läsa.

Vi börjar med att gå ”några” år bakåt i tiden:

Här läser Anders för sin lillasyster Tina, året var 1966. Gulligt, va?

Nu hoppar vi över till nutid.

Här finns det böcker att köpa. Sen kan man läsa ”Mercadona” spegelvänt i skyltfönstret också.

Ama hittade en tung bok att läsa. Det var i alla fall tungt att vända blad i den, för att inte säga omöjligt.

Efter veckans installation av vår nya AC fick Anders tag i sin favoritlitteratur – instruktionsböcker. Han älskar att läsa såna! Obegripligt nöje om ni frågar Ama, men hon är ändå glad att han gillar det så slipper hon göra det själv.

Att läsa språk är nyttigt. Förutom att man förstår vad folk pratar om…

… så blir alla skyltar som finns runt omkring oss mer läsbara. Det är en stor fördel om man förstår vad texten har för innebörd.

Här kan man skaffa sig läsglasögon.

Såna hade nog teknikexperten Ama ha behövt när hon var med och ”hjälpte” Anders att hitta en läsplatta på MediaMarkt för några år sen:

Det här var Amas fynd i affären. Den var lätt och behändig, men hon tyckte ändå att den kändes lite plastig? Anders upplyste henne om att det där inte var en läsplatta, det var en skylt med prisuppgifter på helt andra produkter. Ama kunde inte sluta skratta – det är nog enda gången hon har haft roligt på MediaMarkt. Ja, innan lucköppningen med paketutlämning trädde i kraft då.

Nu när restaurangerna är stängda och bara får köra med take away så är menyerna utanför en vanlig läsning.

Här är en favorithörna på ”La Paramount” i grannkvarteret där vi brukar slå oss ned och ta nåt att dricka med tillhörande tapas. Nu hade Anders fått en pappersmeny att läsa.

Vi beställde en take away igår och kunde hämta den i luckan.

Väldigt god mat som kommer att räcka till flera måltider här hemma på terrassen. Lite tvärt om mot vanligt. Tidigare har vi tagit nåt att dricka på plats och fått tapas på köpet. Nu köpte vi med oss mat hem och dom gav oss en flaska vitt vin som en present från huset. För att upprepa orden från första bilden: Gulligt, va? Hur ofta händer det att ni i Sverige får med en flaska vin från restaurangen när ni köper hämtmat?

Självklart fick dom en bra dricks (som vi redan hade bestämt innan vinpresenten). Vi gör vårt bästa för att gynna dom drabbade.

Gomorron!

Igår…

… gick vi ut på en promenad. Inget ovanligt med det.

Anders hittade en gosig katt som gärna ville bli petad på nosen.

Det är tråkigt att se alla stängda restauranger och barer nere på paseon och överallt annars i stan. Stackarna som ännu en gång har tvingats till att hålla stängt. Ama kan undra vad skillnaden är mellan att sitta på uteserveringar med borden långt isär och att gå tillsammans på strandpromenader eller på trottoarer inne i stan? Så länge avstånden hålls är det väl ungefär samma sak? Att hålla stängt inomhus är kanske mer befogat.

Det blåste rätt rejält, så det var inte många nere på stranden.

Vi åkte ut med bilen en sväng och då såg vi också att det blåste en del. Kolla in flaggorna och palmerna ifall ni undrar. Varför vi åkte iväg ber Ama om att få återkomma till vid nåt senare tillfälle.

När vi ändå var ute så gjorde vi en produktionstest. Anders testade att starta Sesam – namnet vi har gett vår nya AC – ett par kvarter hemifrån med hjälp av en app på telefonen.

Och se på tusan – det funkade! Han var igång när vi kom hem igen, trots att han var stängd när vi åkte hemifrån.

När den gröna inringade lampan lyser är Sesam uppkopplad mot internet och kan styras från distans. Perfekt! Ja, ännu mer perfekt när hettan kommer. Tänk vilken lycka på sommaren när det är svinhett ute och man kan fjärrstyra så att det är svalt och skönt när man kommer hem.

Sen kan man stänga av honom med den där Panasonic-appen också, men när man är hemma är det enklare att ta till fjärrkontrollen som ligger på bordet.

Fast just igår…

… hade det allra enklaste varit att gå ut på terrassen för att få det varmt och gott när vi kom hem. Det var varmare ute än inne.

Gomorron!

Värmen är tillbaka!

Igår bestämde vi oss för att möblera om.

Det blev väl bra! Fast kanske något övermöblerat.

Desto mer öppet i den där hörnan.

Varför detta kanske ni undrar?

Jo förstår ni…

Johan från SWEDTEC hade varit hit och kollat läget när vi äntligen kommit till skott…

… och igår såg vi den här efterlängtade synen nedanför terrassen.

Det var Pawel och Sergio som kom för att installera en ny AC. Den gamla hade lagt av efter nästan 18 år, så den var faktiskt värd att gå i pension.

När dom hade plockat ned den gamle trotjänaren så passade Anders på att städa bakom AC-n. Det är inte så jätteofta som det blir gjort.

Noggrann mätning och ett vattenpass kom väl till pass.

Dags att tråckla dit den nya mackapären.

Där kom den på plats.

Sergio var en fena på att städa också. Ama försökte lura i honom att han även hade skräpat ned i köket, men den enkla gick han inte på.

Det krävdes såklart jobb ute på terrassen också…

… och uppe på taket.

Även på det lilla mellantaket fixades det till.

Nu var det nästan klart.

Sesam öppna dig! Och det gjorde han snällt.

Uppe på taket står nu vår räddare i nöden kylan och framförallt i den kommande värmen. Vi är sååå nöjda med det utmärkta och noggranna arbetet som grabbarna utförde!

Sen var vi tvungna att stänga av AC-n när inomhustemperaturen började närma sig 26 grader. Vi ska nog sänka temperaturen på termostaten, men det var så himla skönt att få en riktigt rejäl värme ett tag.

Som rubriken sa: Värmen är tillbaka!

Gomorron!