Det blev ännu en gång en liten mikrotripp. Bara en natt hemifrån, men man får vara glad för det lilla nuförtiden.
Det här är det närmsta vi har kommit till att skrapa rutorna på bilen på många år. Fukten hade lagt sig och rutorna var alldeles igenimmade. Åtminstone fram- och bakrutan. Jobbigt! I huset mitt emot bodde en nyfiken liten tant som nog hade haft självkarantän länge. Vi ”pratade” med henne där hon stod och kollade från sin balkong när vi parkerade dagen innan. Hon hörde inte vad Ama sa och vi förstod inte riktigt vad hon sa, men vi vinkade glatt åt varandra innan vi åkte iväg igår. Folk ute på mindre ställen är ofta synnerligen trevliga.
Det var inte sådär jättevarmt när vi åkte iväg.
Den tjuriga tjuren stod på berget och mopsade sig och månen verkade ha sjunkit ned en bit. Den pålitliga solen var ändå på väg att ta över.
Ännu en gång så stannade vi till i Alicante. Beviset på detta är borgen Santa Barbara på höjden i bakgrunden. Det är Amas favoritborg eftersom det finns en hiss upp till den nere från havsnivån. Man kan även ta bilen upp på baksidan, men att ta bilen får väl anses vara fusk.
Huset i bakgrunden är synnerligen vackert. Ama verkade vara lite nervös och ville hålla handen.
Kan man annat än älska den härliga kakelsättningen? Lite yrslig blir man trots allt av synvillan av hjulspåren, då är det skönt att ha en hand att hålla i.
Men det vi ville kolla in var detta:
Världsrekordet i stor julkrubba på höjden. Snacka om att dom går all-in med julkrubbor här i Spanien!
Ni kanske inte uppfattar hur stor den är på riktigt?
I brist på tändsticksaskar så använde Ama sig själv som måttstock:
Och nej. Även om Ama anser att ”Teskedsgumman” är en av dom bästa julkalendrarna så är hon kvar i sin normala längd på bilden.
Anders i sin tur var mer intresserad av den här gamla bussen. Jodå. Den var också fin. Den gick mellan Jumilla och Alicante för länge sen.
Sen åkte vi hemåt. Hotellet som ligger längst ut till höger i bild har vi bott på för många år sen. Jättefint! Och jättedyrt… Nuförtiden är det Anders som väljer hotell, bättre så ifall nu Ama ska få nåt ekonomipris nån gång.
Här använde Ama tummen istället för rösten för att ta en bild när vi åkte med bilen ut från Alicante. Kanske borde hon göra det oftare? Den blev faktiskt ganska bra om hon får säga det själv.
Sen ”råkade” vi missa infarten till Torrevieja och hamnade här.
Varför då?
Jo förstår ni. Ama fick en kommentar till förra inlägget som löd såhär:
”Passar egentligen inte till detta inlägget, men jag såg Mjälloms tunnbröd i Costablanca butiken i måndags. Tänkte på dig, vet inte om du fått tag på det än.”
Och se på tusan!
Tack så jättemycket Emily för tipset – den kommentaren hade passat in på vilket inlägg som helst!
Tänk så himla bra det är att ha en blogg och goda bloggvänner.
Ja, nu är vi hemma igen, men det lär komma lite mer från Elda framöver.
Gomorron!