Säg smajl!

Häromdan tvättade vi fönstren. Se bara hur rena dom blev och vilken fantastisk utsikt vi har från köket!

Okej. Anders plockar ned fönstren till Ama så hon slipper klänga uppe på diskbänken. Vi har inte tvättat fönstren på väldigt länge då Anders bröt armen och arma Ama inte klarade av att lyfta ned fönstren. Skönt att hans arm är bra igen!

I sovrummet och på kontoret räcker det med att han tar ned det ena fönstret. Det andra går enkelt att tvätta på plats då när det som går omlott inte är ivägen längre och Ama kan tvätta dom nedtagna fönstren i lugn och ro i sängen.

Det var här som vi upptäckte en ny finess med den nya telefonen/kameran:

Det gick att säga till kameran att ta en bild. Perfekt ju! Ama har skitsvårt att träffa av avtryckargrejen utan att komma åt en himla massa andra knappar och appar.

Såhär blev bilden i den förra – 18 sekunders ”långa” – filmen ifall ni undrade.

Ama är jättenöjd över den funktionen. Förutom att hon inte lika lätt tappar telefonen när hon ska träffa av avfyrningen så vet folk när dom kanske borde flina upp sig. Smajl! Mari, Bosse och Anders fattade direkt.

Men det kanske finns vissa barnsjukdomar i funktionaliteten?

När Ama sa ”dammsugare” (av nån outgrundlig anledning) så valde kameran att ta den här bilden. Eller så kom hon i vanlig ordning åt nån knapp eller app.

Hur är det med er? Brukar ni prata med era kameror och/eller brukar ni putsa era fönster i sängen?

Gomorron!

Annons