Att gå över ån efter vatten en fån

Dom här rackarna har Ama släpat runt på i sin handväska på sistone. Från vänster till höger: Den ”riktiga” kameran, den gamla telefonen och den nya telefonen som mer har varit en kamera den med eftersom den inte har haft nåt simkort och således inte har gått att ringa med annat än till 112 och dom vill man ju ogärna störa i onödan.

Anders hade just innan skaffat en likadan ny telefon fast grön istället för röd och då undersökt tillvägagångssättet noga. Han behövde begära ett nytt simkort från mobilbolaget eftersom den nya telefonen skulle ha ett nanokort istället för ett mikrokort. Less is more, typ, och det befintliga simkortet gick inte att göra mindre om man inte var en klippa på att klippa.

Så han kontaktade telefonbolaget igen, som efter diverse kluriga frågor lovade att skicka ett nytt även till Amas nya telefon. Efter ett par dagar kom ett meddelande på sms att kortet fanns att hämta, så då gick vi hit:

Ni ser kanske att Anders står i kö där? Ama försökte fota lite mer diskret från sin position bakom en stolpe.

Här gick Anders in:

På posten. Trots kön utanför så gick ärendet tämligen snabbt. Kön var utanför istället för innanför och en trevlig och hjälpsam postkvinna kom ut med nummerlappar till dom olika ärendena som man kan ha på ett postkontor.

Efter en ganska kort stund kom Anders ut med sin fångst.

Väl hemma igen så sprättades ”paketet” upp och däri låg det ett kuvert.

I kuvertet fanns det ett litet kort som i sin tur innehöll ett ännu mindre kort. Innanför den lilla vita ramen vid Anders lillfinger fanns det kort som vi var ute efter – nanokortet.

Anders ringde upp Másmóvil och fick det nya simkortet aktiverat. Sådärja! Nu var helt plötsligt Amas nya ”kamera” även en telefon.

Det var då som Anders upptäckte att han nog hade gått över ån efter vatten en fån:

När han plockade ur simkortet från Amas gamla telefon märkte han att det var av en nyare modell än vad hans gamla hade varit. Med ett enkelt tryck med fingrarna blev det ett nanokort av mikrokortet.

Så egentligen hade det bara varit att flytta över simkortet från den gamla telefonen till den nya, utan att passera gå posten och en massa telefonsamtal.

Men Ama – som inte ens vet hur hon får ut ett simkort från nån av telefonerna – är glad och nöjd och kan nu både fota, mejla och ringa med sin nya fån.

Gomorron!

PS: Telefonnumret är detsamma ifall nån undrade.

Annons