Var Ama smidigare förr om åren?

04 november 2020

Vi har en funktion i våra telefoner som lägger ut ”Den här dagen” från vårt stora bildarkiv i ”molnet”. Himla kul att se och eftersom Anders har varit superduktig med att ge ett ungefärligt fotodatum till alla inskannade bilder så får vi även se minnen från långt bakåt i tiden.

Häromdagen fick vi se en bild från 1992 som föranledde Amas fråga i rubriken.

I slutet av oktober 1992 åkte vi till Galápagos. Vi flög ut till öarna och åkte sen runt under en veckas tid med den lilla skutan ni kan se på bilden. Vi både bodde och åt på Golondrina som båten hette. Totalt var vi åtta passagerare, en kapten, en kock och en guide ombord.

Att det var så långt mellan öarna där mitt ute i Stilla Havet det fattade inte Ama förrän vi väl var där. Tur det, annars hade hon nog aldrig vågat åka och därmed missat ett helt fantastiskt äventyr.

Anders hjälpte till att köra båten, det var väl därför vi kom rätt kan tro.

Här befann vi oss mitt på ekvatorn. Fantastiska vyer!

Att vi befann oss på ekvatorn gjorde att Ama blev oerhörd överraskad när hon fick se denna:

En pingvin! Ama trodde att dom höll till på Sydpolen hela högen eller att dom åtminstone inte fanns så långt norrut som vid ekvatorn.

Vi såg även många andra roliga fåglar.

Till exempel blåfotade sulor. Undrar förresten varifrån dom har fått sitt namn?

Vi tittade på sulorna och dom tittade på oss.

Albatrosserna var visst osams och grälade på varandra.

Sen blev dom sams och pussades.

Det fanns uppblåsta fregattfåglar också, med dunbolliga ungar.

Vi såg inte bara fåglar.

Nejdå, vi såg exempelvis även…

… färgglada krabbor…

… hungriga leguaner…

… och små sköldpaddor.

Fast det vi nog såg mest av var dessa:

Sjölejon (och även vår lilla skuta som låg där ute och skvalpade i vattnet).

Om Ama ska kolla vad som händer bakom henne så använder hon inte den där metoden. Ser onekligen nackspärrsframkallande ut.

Ibland var sjölejonen slöa och åkte snålskjuts i vår gå-iland-båt.

Vi fick även simma med med dom och här var Anders i gott sälskap. I vattnet var sjölejonen bra mycket smidigare än på land.

Ojsan, nu har visst Ama kommit av sig alldeles, det är lätt att drabbas av nostalgi när man rotar runt och letar en bild i arkivet. Men det där med smidiga sjölejon fick Ama tillbaks på spåret igen om vad detta inlägg skulle avhandla.

Rubriken löd:

Var Ama smidigare förr om åren?

Svar: Ja.

Gomorron!