Miguelturra

Femte och sista stoppet på förra veckans resa blev Miguelturra, nummer 5 på kartan HÄR.

Detta var hotellet där vi bodde en natt.

Namnet antyder att vi fortfarande var i Don Quijotes trakter.

Lösenordet kan vara det längsta Ama någonsin stött på när hon bott på hotell. Lägger ut det här i bloggen så ni kan tjuvsurfa utanför ifall ni har vägarna förbi. Vilken bra service från Amabloggen, va?

Precis utanför hotellet fanns en kyrka och en trevlig liten park.

Det är inte bara i Hagaparken som det finns ett fjärilshus.

Vi satte oss ned på en uteservering och som så ofta fick vi tapas till drycken vi beställt.

Just den där varianten är Ama inte förtjust i. Jodå, smaken är det inget fel på…

… men alla dom där små rackarns benen som killar i halsen, dom gillas inte av Ama.

Hon beställde en ”liten” macka istället.

Den gick att trycka in i ansiktet utan att riskera att det blev kill i halsen. Lättäten var den dock inte, fast det gick hyfsat efter att Ama lagt locket på. Ja, lagt locket på tallriken alltså.

Nu ska ni få ett bra tips av Ama!

Om det är så att ni har ett litet barn med er i sällskapet och är oroliga att barnet ska springa ut i trafiken eller så…

… då kan ni hänga upp ungen i markisen därefter äta och dricka i lugn och ro.

Sen när ni är redo för att bryta upp och lämna stället…

… ja, då är det bara att lyfta ned parveln igen. För säkerhets skull kan man ha en lapp på bordet som påminner om var man har förvarat barnet. Det är inte bra att glömma grabben på förvaringsplatsen.

Det var väl ett himla bra tips!

Det var allt från det sjunde inseglet den sjunde minitrippen. Hejdå för denna gång säger två knasbollar i en metallboll på ett torg (bilden är från det näst sista stoppet i Mérida).

Gomorron!

Annons