Starten på minitripp 7 – Ama har inte gjort lumpen…

25 september 2020

Även denna tripp började som vanligt i garaget.

Vi har våra rutiner när vi ska åka iväg, exempelvis är det Ama som ska låsa upp garagedörren.

Den här gången hade tydligen Ama glömt bort den lilla detaljen. Hon har genom åren fått påpekandet av Anders att det märks att hon inte har gjort lumpen. ”Hur skulle det se ut om dom som ska gräva latringropen helt plötsligt börjar sätta upp tält istället? Det gäller att hålla sig till sina rutiner!”. Nej, Ama har inte gjort lumpen. Å andra sidan skulle hon nog hellre ha satt upp tält än att gräva bajsgropar.

Nåja. Det löste sig till slut efter att Ama hade hittat nycklarna längst ned i handväskan.

Det ser nästan ut som vi åker runt som riktiga bagladies nuförtiden. (Varför finns inte uttrycket ”bagmen”?)

Ama hade en liten undran varför Anders hade varit emot att ha Plattan som GPS så länge? Den är jättebra ju!

Den här gången åkte vi iväg på en torsdag. Vanligtvis har vi denna sommar åkt iväg på söndagar, men vädret på rutten såg inte så lovande ut i söndags. Att åka på en vardag gör att trafiken inte alls är lika lugn på motorvägen. Den där omkörande långtradaren fick både ljusblinkningar, onda ögat och en massa gester av det mer otrevliga slaget av den som han körde om. Vi andra som blev hindrade en lång sträcka var inte heller så glada över hans idé att påbörja omkörningen i en uppförsbacke.

Efter ungefär halva sträckan stannade vi för att tanka på en CEPSA som Anders sett ut (ja, han kom ihåg att visa Carrefourkortet så vi fick lite extra att handla för nästa gång bonusen kommer). Vi åt även vår medhavda frukost där. Anders håller precis på att stänga bakluckan så att ingen av alla dom andra inte den andra personen som fanns på platsen skulle följa efter och råna oss. Den andra personen var en liten tant som önskade oss ”god aptit!”. Vi önskade henne detsamma när hon tog fram sin matsäck.

Vi åkte vidare med vindens hastighet. Ja, det blåste faktiskt så pass mycket så vindkraftverken snurrade. Det framgår dock inte så bra på en stillbild.

Vägen var fin och när vi kommit bort från motorvägen så var det inte mycket trafik heller.

Inne i en liten by hamnade vi i ett sånt där onödigt stopp. Inte en enda bil eller fotgängare passerade när vi stod där och blev försenade i hela tre minuter. Ingen lång tid i det stora hela, men nog så irriterande i alla fall.

Väl framme checkade vi in på hotellet.

Ett trevligt ställe med fina gemensamma utrymmen och dessutom ett gemensamt kök där man kunde laga mat ifall man ville. Det ville inte vi, men vi utnyttjade den gemensamma kylen.

Sen gick vi ut på stan.

Vi kunde konstatera att vi nog var ute på landet med tanke på bilarna som var parkerade på gatorna.

Jodå. Vi var definitivt på landet med tanke på bilarna som körde runt på gatorna.

Var har vi hamnat nu då?

Jo här:

I Villanueva de los Infantes.

Kommer nog mer härifrån längre framöver. Idag är det dags att resa vidare igen, men först ska vi inta den medtagna frullen som vi har förvarat i den gemensamma kylen.

Gomorron!

PS: När Anders korrekturläste inlägget sa han att det inte alls fanns nån latringrop inblandad, det gällde helt enkelt att ha ordnade rutiner när man skulle sätta upp tält på tid. Men vad vet väl Ama om det? Hon har ju aldrig gjort lumpen…