En utflykt i utflykten

21 augusti 2020

 

Förra veckans stopp i Calzada de Calatrava resulterade i en utflykt i utflykten.

Den utomordentligt trevlige killen i receptionen rekommenderade att vi åkte hit:

1

Till Viso del Marqués. Där fanns det imponerande Palacio del Marqués de Santa Cruz. Till och med påven hade varit där!

Så vi åkte dit. Det tog bara lite drygt 20 minuter med bilen.

2

Bredvid palatset låg en vacker kyrka, men den var stängd.

3

Palatset var pampigt att se från utsidan…

4

… och insidan var inte så pjåkig den heller.

5

Vi gick ut i trädgården som också var hyfsat fin.

6

Fast precis när Anders började sakna sin sekatör så kom en guide ut och sa att visningen började. Ooops! Man fick tydligen inte gå runt på egen hand. Vad trodde dom att man skulle kunna ställa till med då? Ooops igen! Såg ut som om Anders redan hade fått ned en stor kanon i ryggan…

7

Palatset var som sagt väldigt imponerande. Snygga väggmålningar…

8

… och takmålningarna var inte så dumma dom heller. På bilden längst ned till höger kan man se att restaureringarna fortfarande pågår.

Men en sak blev Ama förundrad över:

9

Vad gjorde dom stora båtarna där inne? Vi var faktiskt långt från kusten. Fast hela byggnaden var väldigt Italien-inspirerad (kanske därför påven hade varit där?). Säkert förklarade guiden det hela också, men Amas spanska räckte inte till på långa vägar. Hon fnissade lite när dom andra i gruppen skrattade, fast det var mest för att inte verka alltför korkad.

10

Vi åkte vidare mot nästa tips från killen på hotellet. På vägen såg vi Tío Pepe himself. Hans ställe besökte vi i Jerez 2010.

11

Vi kom fram till ett ställe utanför Santa Cruz de Mudela. Var det en kyrka vi var inställda på?

12

Jodå. På sätt och vis, visst fanns det en kyrka där.

Men det fanns nåt annat intressant också.

13

Kyrkan syns där i bakgrunden och en av ingångarna låg i portalen till vänster. Men det som var tämligen ovanligt var den fyrkantiga tjurfäktningsarenan. Ser ni Ama, förresten?

14

Där borta i ena hörnet stod Anders. Hörn hör inte till vanligheterna på tjurfäktningsarenor.

15

Ser ni Ama nu då?

16

Anders hade svårare att gömma sig trots att han var maskerad.

Ja, ni vet nog vid det här laget vad Ama tycker om tjurfäktning… Det är fina arenor men dom borde verkligen användas till nåt annat än det dom ursprungligen byggdes för.

Sen åkte vi hem till hotellet och poolen igen efter vår utflykt i utflykten.

17

Just när vi kom in i Calzada de Calatrava såg vi det här helt fantastiskt målade huset. Det blev en riktigt härlig dag med många blandade intryck.

Nu är den här minitripp nummer 4 för i sommar slut både på riktigt och i bloggen. Får se när vi kommer iväg igen. Ama gillar att resa, och att spamestra är verkligen inte det sämsta.

Gomorron!


Calzada de Calatrava

20 augusti 2020

 

Efter två nätter i Tomelloso så fortsatte vi till Calzada de Calatrava, nummer 3 på kartan HÄR.

Där tillbringade vi också två nätter vilket gjorde att vi hade en hel dag att hitta på vad vi ville. Den trevlige killen i receptionen på hotellet rekommenderade ett par utflyktsmål i närheten och vi följde hans rekommendation, men mer om det nån annan gång.

1

När vi kom tillbaks från utflykten i utflykten så hade mat högsta prio. Se så nöjd Ama såg ut över att hon bara tog en liten sallad. Det hon var mest nöjd över var att hon kom ihåg det lilla tillägget ”sin zanahoria, por favor” vid beställningen. Eller tillägg… Det var snarare ett borttag – ”utan morötter, tack”.  (Det kan tänkas att det blev både varmrätt och efterrätt också, men dom fastnade inte på bild).

Sen blev dagen mer inrutad.

2

Här hade vi hittat en ruta i halvskuggan vid den kommunala poolen. Ja, man måste ju få slappa också.

3

Där låg vi och lyssnade på en sommarpratare och såg hur fint det gröna lövverket gjorde sig mot den blåa himlen.

Man kunde göra andra saker där vid poolen också.

4

Att besöka baren var inte alls fel.

5

Svalkande och gott i värmen.

Sen kunde man såklart göra saker i poolen också.

6

Här idkade Anders konstsim.

7

Även Ama höll sig flytande.

8

Framåt aftonen gick vi ut en sväng på stan. Det fanns snygga konstverk i flera korsningar.

9

Vi gick in i en trevlig park, fast Ama såg ut att tveka på vissa ställen och la in backen.

10

I parken såg vi hur solen började sänka sig, det gick fort så in i vassen.

11

Vi såg också att storkarna hade en egen tolkning av bygg-kran. Inte mindre än fem storkpar hade byggt sina bon där. Ama gissar att kranen inte har varit i bruk på ett tag.

12

På vår väg tillbaks in mot stan såg vi att det tydligen var en internationell filmfestival på gång. Undrar om det blev/blir nåt av den i dessa tider? Trots att det var stoppförbud så stod det parkerade bilar både här och där. Tur för dom att Trafikpolis-Ama hade semester.

13

Vi hittade en trevlig tapasbar…

14

… och där blev vi tydligen sittandes länge för mörkret började falla.

Till slut var det ändå dags att gå hem till hotellet.

15

Givetvis följde vi skyltanvisningen och gick upp och ned över övergångsstället. Tyvärr blev det ingen film på det. Det var väl synd…

Gomorron!


Tomelloso

19 augusti 2020

 

Efter en natt i Ayna så fortsatte vi till Tomelloso, nummer 2 på kartan HÄR.

1

Vi gick på en promenad utefter stans huvudgata.

2

Intressant skylt där. ”Det är i din hand att det når soptunnan”. Låter vist på sitt vis, men tyvärr fanns det ingen soptunna vid skylten. Svårt att nå då, kanske.

3

Vi fortsatte att promenera genom en fin allé…

4

… som mynnade ut vid en – i spanska städer – nästintill obligatorisk rund tjurfäktningsarena.

5

Anders morsade på lokalbefolkningen. Tittar man noga på bilden så svarade katten på tilltal.

6

En del hus var i behov av nån smärre renovering.

7

Bänken var nog målad i den där smarta färgen man ser i skyltfönstret. Lite som den schackrutiga färgen man kan se i Tomtens verkstad på julafton.

8

Här hade dom använt en ännu mer avancerad färg – kvarnfärg med inslag av Don Quijote.

9

Ett par ringrostiga damer vaktade utanför polisstationen. Eller ja, dom var åtminstone rostiga.

10

Polisstationen låg precis vid ayuntamientot (kommunhuset).

Tittade man till höger där fotografen stod…

11

… då såg man ett casino som låg vägg i vägg med en kyrka.

Tittade man till vänster…

12

… så såg man – kors i taket! – folk på en uteservering.

13

Regnet hade hängt i luften och tidvis smådroppat under dagen. Vi hade haft med oss paraplyet men inte behövt fälla upp det, för när det stänkte hade vi befunnit oss under tak eller markiser. Framåt kvällen när vi gick hemåt så hämtade vi upp ”resevatten” från bilen och tog med paraplyet upp till rummet ifall vi skulle råka hälla resevattnet över oss.

Väl hemma så brakade det loss rejält med både spöregn och åska, så vi valde att ta en hemmakväll på rummet och kolla på film.

14

Dagen efter sa vi farväl till den väldigt sällskapssjuka vattensköldpaddan som bodde på hotellet. Varje gång vi passerade så kom den fram och hälsade. Påminde väldigt mycket om en glad liten hundvalp. Sen åkte vi vidare till Calzada de Calatrava.

Finns mer att visa även därifrån, hoppas ni inte har tröttnat alltför mycket på våra irrfärder i Spanien.

Gomorron!


Ayna

18 augusti 2020

 

Första stoppet på förra veckans miniresa var i Ayna, nummer 1 på kartan HÄR.

1

Ni kanske minns den fina utsikten vi fick över stan när vi kom in mot den uppifrån bergen? Vårt ostkroksformade hotell låg nere till höger i bild.

2

Vi körde vidare nedåt. På ”udden” ute till höger stannade vi till igen och körde vespa med sidovagn ett tag.

3

Därifrån var utsikten inte heller så dum.

4

Vi checkade in på det trevliga hotellet…

5

… och kollade utsikten därifrån också medan vi sippade på ett glas med medhavd cava på vår terrass.

Sen gav vi oss ut på stan.

6

Det var en mysig stad att flanera runt i.

7

Fast parkeringarna… Den där bilen hade parkerat mitt på en busshållplats. Men det kanske inte gick några bussar på söndagar?

Vi var på jakt efter nåt att äta och dricka.

8

Det här stället såg ut att vara som gjort för Ama? (Då tänker Ama inte närmast på överskriften, hogar de jubilado – ålderdomshem). Men det var fullt ute på terrassen, så vi gick vidare.

9

Här hittade vi det vi letade efter. En trevlig uteservering med en underbar utsikt. Att dom dessutom serverade det vita vinet med ”isbitar” i form av väldigt kalla vindruvor, ja det var helt klart en bonus.

10

Mat fick vi också. Där satt vi verkligen inte fel!

11

Väl tillbaks till hotellet ställdes vi inför ett svårt val. Gå iväg och bada…

12

… eller klättra upp till madonnan högst uppe på bergstoppen.

Ja, det var sannerligen ett svårt beslut, men till slut bestämde vi oss:

13

Vi gick till den kommunala simbassängen tvärs över gatan från hotellet.

14

Där var alla rutor i skuggan redan tagna…

15

Men vi hittade en perfekt plats i skuggan ändå. (Anders verkade ha fått syn på nåt intressant?)

Nå-å? Blev det nåt badande då?

Johodå!

16

Anders badade…

17

… och Ama badade. Det trodde ni väl inte va? Fast hon verkade ha fått nåt fel på benen.

Vistelsen i Ayna var till vår fulla belåtenhet, men redan dagen efter gav vi oss av mot nästa ställe.

Ingen rast och ingen ro.

Gomorron!


Puerto Lumbreras och hemresan

17 augusti 2020

 

I fredags hade kommit fram till sista stoppet för förra veckans lilla resa, Puerto Lumbreras.

1

Hotellrummet var ganska litet och det var inte nåt av dom bättre hotell vi bott på, men det var rent, funktionellt och centralt. Dessutom var killen i receptionen väldigt trevlig och serviceinriktad.

2

Vi hade en liten balkong med utsikt över en mataffär och huvudgatan genom stan. Den var för övrigt rätt livligt trafikerad på kvällen, kanske för att det var fredag? Ljudisoleringen in till rummet var inte den bästa, så trafiken blev rätt störande när vi skulle sova. Fast Ama är en fena på att sova även om det låter så det var egentligen inget större problem.

3

Tekniken var av det modernare slaget och väldigt fascinerande. Hur många sladdar behövs det egentligen till en tjock-TV?

Ama brukar alltid kolla in nödutgångsinformationen som finns på hotellrummen.

4

Här var den inte särskilt komplicerad.

När vi installerat oss i rummet så gick vi ut och käkade en god lunch på en restaurang precis intill hotellet.

Men vad hände där? Ama glömde helt bort att fota maten. Det måste ha varit den långa bilresan (knappt fyra timmar) i kombination med värmen som tog ut sin rätt. Eller värmen kanske tog ut rätten innan den hann fotas?

5

Nåja. En bild inifrån restaurangen fastnade i kameran i alla fall. Vi funderade på att sätta oss vid Corona-bordet, för där fanns det redan öl (bland annat en hink med Corona) och vin framdukat.

6

På kvällen minglade vi med lokalbefolkningen.

Morgonen efter var det dags att styra färden hem till Torrevieja. Frukosten ingick i priset för hotellet…

7

… men den var väl inte sådär jättemycket att hänga i granen. Å andra sidan är det långt till jul.

8

Utanför hotellet fanns en rondell där en dam stod med en sjal om halsen. Hade kanske varit bättre med munskydd?

9

Hemresan gick smidigt. Plattan hittade vägar åt oss som vi inte kört på förut trots att vi åkt i dom krokarna många gånger tidigare och ombyte förnöjer ju. Just den här tunneln under borgen i Lorca har vi dock passerat ett otal gånger. Och ja. Självklart har vi varit upp till borgen också, fast det hade ni nog redan räknat ut.

10

Inne i tunneln vid Pilar de la Horadada slog plattan över till nattbelysning igen, men vi kunde ändå se ljuset i slutet av tunneln.

11

När man ser dom där huset i backspegeln, ja då vet man att slutet är nära.

12

Slutet på hemfärden, alltså. Plattan hade varierat den beräknade tiden för hemkomsten mellan 10:57 och 10:58. Fototiden på den här bilden är 10:58. Undrar just om Tomtom har fått sparken nu?

Vi kom alltså hem i lördags förmiddag efter en rundtur som gick så här:

13

  1. Ayna – 1 natt
  2. Tomelloso – 2 nätter
  3. Calzada de Calatrava – 2 nätter
  4. Puerto Lumbreras – 1 natt

Ännu en trevlig tripp som ni troligen inte har sett det sista ifrån.

Nu undrar Ama vart hon ska få åka nästa gång?

Gomorron!


Skyltsöndag – rock

16 augusti 2020

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Rock.

Den här veckan är det synnerligen tur att det är fria tolkningar i båda utmaningarna. En mer krystad kombi får man nog leta efter.

Men vi kör väl då, och Ama börjar med bilder från den senaste lilla rundturen som vi kom hem från igår.

1

På det coola hotellet i Calzada de Calatrava hade dom fina morgonrockar att låna ut, dom hängde där i bakgrunden bakom riddarnas TV-hörna. Okej. Det var väl munkkåpor eller riddarutstyrslar då, men dom påminde mycket om morgonrockar.

2

På vår lilla utflykt i utflykten som vi gjorde såg vi den här vackra rocken. Kollade på skylten bredvid vad det var för nåt.

3

Jahaja. Det var visst en lyxig livré och det i sin tur är tydligen nån form av uniform. Det i montern var kanske en uniformsrock? Tanten som städar i bakgrunden måste väl ändå ha en städrock på sig? Eller nej. Så var det inte heller, det ser ut som en kjol och en blus. Det går ju bra det här…

Se där! Aylers Rock! Fast den ligger väl inte i närheten av Granada här i Spanien? Men på skylten kan man ändå se att man måste vara försiktig för att inte råka ut för en krock. (Ama sa ju att det skulle bli en väldigt fri tolkning).

5

Nu kommer Ama att bli internationell i sin tolkning. Skylten till höger innebär ”Falling rocks” i USA, fast vi är fortfarande kvar i Spanien på vår senaste tripp.

6

Ama på en hög klippa ovanför Ayna. Hon ville verkligen inte falla ned från ”the rock” om man så säger. Tack så jättemycket för staket och stängsel på såna ställen!

Okej. Nu ger vi oss iväg till bildarkivet och ut i stora vida världen utanför Spanien och kollar om det finns nåt att hämta på temat där.

Lysande rockringar i Melbourne, Australien. Jodå. Det är rockringar i rörelse, så dom måste väl gillas?

Sen hoppar vi raskt över till USA:

Var passar det väl bättre att starta än i Little Rock? Smart när dom har satt upp skyltar så man själv får vara med på vykortet.

I Houston kan man kolla när Houston Rockets spelar basket. Men det är kanske inte just rockar som namnet anspelar på…

Nej snarare på såna här:

10

Rymdraketer, som här på Houston Rocket Center där det enligt skylten i bakgrunden var rymdfärjan Discovery som visade upp sin näbb.

Enligt den inringade texten på bilen som vi såg i Key West så rockar viss konst medan andra rullar. Den där tycktes göra både och.

Nåt annat som rockar är musik med den här killen:

12

Elvis. Som ni ser på den uppförstorade och inklippta skylten så var det en himla tur att Ama gillar Elvis så vi kunde parkera där i Memphis.

Men Elvis i all ära, det är ändå den här mannen som rockar mest av alla grabbar:

13

Jodå. Så är det.

Och med det skuttet från USA tillbaks till Spanien och en bild från veckans resa så tar detta inlägg äntligen slut.

Imorgon blir det en ny vecka, förmodligen på hemmaplan fysiskt men på bortaplan i bloggen.

Gomorron!


Vi styrde kosan hemåt igår

15 augusti 2020

 

1

Men först frukost på det väldigt trevliga och annorlunda hotellet i Calzada de Calatrava. Här kan man lägga märke till två saker:

  1. Det fanns en gäst till på boendet. Han satt längst bort vid bordet på lagom säkerhetsavstånd.
  2. Riddarna satt tydligen väldigt fint när dom skulle titta på TV.

2

Innan vi gav oss ut på vägarna så putsade Anders bilrutorna för att slippa få alltför många taskiga bilder att radera när han ska arkivera dom. Ama dokumenterade. Upptäckte sen plötsligt att vi hade glömt den snälle polismannens råd att hålla bagageluckan stängd för att ingen skulle tro att det fanns en massa kul grejer att råna oss på. Direkt fotot var taget så stängde Ama luckan. Jodå. Vi har alla våra uppgifter här i världen.

Vi gav oss ut på vägarna på landsbygden.

3

Dom varnade för ko…

4

… och dom varnade för lo.

Vi såg varken kossor eller lodjur. Lite synd, faktiskt. Hade varit skoj att se åtminstone lodjur, fast inte sådär jättenära så man riskerade att köra på dom.

5

Vi kom ut på större vägar. Just där kändes det dock ganska läskigt, det var som att köra vänstertrafik på motorvägen och det hör inte till vanligheterna i Spanien.

6

Det blev en kort sväng in i Andalucía också.

7

Plattan ställde om sig till nattkörning inne i tunneln. Tomtomen låg i ryggan och grät.

8

När vi kommit in i Murciaregionen stannade vi till och tog en medhavd kallkaffe och magdalenas (muffins) som vi ärligen stulit vid frukosten. Skönt med en bensträckare utan vare sig borgar eller arkeologiska utgrävningar.

9

Oj, oj, oj! Det är torrt i markerna nu, en brand på gång, eller?

10

Nejdå. Den där fabriken har lurat Ama förut kom hon på när hon såg den.

Vi kom fram till vårt mål. Hemma, eller?

Inte alls. Vi styrde kosan hemåt igår, men kom inte ända fram.

11

Vi stannade till här, i Puerto Lumbreras. Syns kanske inte så bra, men det står så på skylten. Det ser ut som stan räcker ut tungan åt oss, men den är tydligen Spaniens gastronomiska huvudstad i år. Ama kan tycka att man kunde ha valt en trevligare symbol för det.

12

Hotellet vi har bott på inatt har helt rätt inställning. Vad mer kan man väl mer begära än kärlek och wiffi?

Idag har vi som plan att avverka dom sista två timmarnas bilfärd hem. Det har varit ännu en härlig minitripp som det med största sannolikhet kommer mer från på bloggen här framöver.

Gomorron!


Vårt boende i Calzada de Calatrava

14 augusti 2020

 

Ama misstänker att Anders valde det på grund av utseendet från utsidan:

1

Visst påminner det om en borg?

2

Och något av ett borg- alternativt riddartema hade det också.

3

Entrén visade Ama i förra inlägget och den var imponerande.

4

Det fanns en massa vapen också, men vad stod det på skylten egentligen?

5

”Rör inte svärden, tack”. Fast visst är såna där skyltar mer provocerande än avskräckande?

6

Tur för den petande Anders att det fanns en biktfader i närheten…

7

… men han fick sitta i kö en stund innan det blev hans tur i biktstolen där till vänster.

8

Så småningom kom vi upp till korridoren där vårt rum låg.

9

Det var också tidsenligt inrett och Anders matchade i vanlig ordning helt perfekt.

10

Badrumsspegeln var maffig och toastolen använde vi som TV-bord, till Amas laptop alltså. Och då var det inte den vita toastolen vi använde, utan den bruna.

11

Den här möbeln förstod sig Ama inte riktigt på. Jodå. Hon begrep Anders kabelhärva och våra medtagna kuddar (vi hade tagit med kuddarna hemifrån, dom var inte medtagna på det utmattade viset). Men hålet i bordet? Ama släppte ned en påse där, men förstod fortfarande inte vitsen. Fast man behöver nog inte begripa allt här i världen.

12

När vi skulle gå ut på kvällen fick vi se den här varningstexten. ”Farligt! Öppna inte den här dörren”. Knapparna till höger tyder på att det nog var en hiss. Efter våra upplevelser i hissar på senaste tiden så borde kanske alla hissar ha den varningstexten?

13

Men vi grejade det. Ni ser där bakom va?

14

En trapp. Fast vi bodde på första våningen så var det huuur många trappsteg som helst. Och en Stalker. Men det gick bra.

15

Frukosten ingick och en sån ska vi snart äta igen innan vi ger oss av. Här kan man verkligen snacka om säkerhetsavstånd! Verkar som det bara fanns två andra gäster på hotellet, fast det var ändå lite oroande att det fanns dubbla Stalkers där i rummet…

Det var verkligen ett otroligt trevligt boende med en kille i receptionen som var precis hur hjälpsam som helst! Berättade om stan och trakten och kom med goda råd vad vi kunde göra i närområdet. På spanska, så allt gick nog inte in… Vi följde hans råd om utfärder, fast mer om det nån annan gång. Det här inlägget är (som vanligt) på tok för långt allaredan.

Gomorron!


Turen gick vidare och vi hade tur!

13 augusti 2020

 

Sista kvällen i Tomelloso regnade bort.

1

Det spöregnade och åskan dundrade. Vi valde att stanna inne på hotellet. Dagen efter (igår) såg vi rapporter på TV-n och fattade hur tur vi ändå hade haft. I närområdet hade det haglat bautahagel som sabbat bilar och typ raserat delar av hus. Översvämningar hade spolat undan både bilar och annat… Vi satt som sagt var inne på hotellet, tyckte det var lite mysigt med åskan och kollade på film. Bilen stod i säkert förvar på en parkering under tak. Jodå. Vi hade tur.

2

Igår morse sken solen igen. Utsikten var väl inte lika fin som den i Ayna, men solen sken och vi med den.

3

Sol och behagliga 15 grader, dagen kunde knappast ha startat bättre.

4

Vi checkade ut och åkte till utkanten av stan.

5

Det här var vad vi hade siktet inställt på.

6

Vackra vinodlingar…

7

… och härliga vindruvor.

8

Fast vi satsade på dom som var färdigförädlade.

9

På vår vidare färd såg vi ännu en skojig rondell. Varför inte hedra dom som ser till att rondellerna blir till? Dom där vägmanickerna var installationer i rondellen.

10

Vi åkte genom några pittoreska byar.

11

Sen blev vägarna – i Amas tycke – sådär onödigt smala.

12

Vi kom fram till ett sånt där bensträckarställe igen. Anders hade hittat en arkeologisk utgrävning från 12- 1300-talet nån gång. Men det var stängt. I dessa dagar kan man inte lita på tiderna på Google, många ställen är stängda, bland annat dom flesta parker vi har försökt kolla in på den här trippen. Har ingen aning om varför, det är knappt några folk i farten så det borde inte uppstå nån trängsel.

Nåja. Vi fick en bensträckare i alla fall.

Sen kom vi fram till vårt mål:

13

Calzada de Calatrava. Inget jättelätt namn den här gången heller.

14

Vi checkade in på vårt hotell där vi hade bokat in oss för två nätter. Ser pampigt ut från utsidan…

15

… och hotellfoajén var inte mindre pampig den, eller vad säger ni?

Idag tänkte vi åka på en liten utflykt, det känns som det är på tiden.

Gomorron!


Märkligt väder och hittade Ama nåt vin?

12 augusti 2020

 

Igår hade det varit en strålande fin morgon, men när vi skulle gå ut på förmiddagen så var det precis som om nån satte på en kran. Från fönstret såg det ut såhär:

1

Jösses vad det regnade! Sen bara en minut senare var det som om nån stängde av den där kranen och regnet upphörde.

Vi vågade inte riktigt chansa, så vi passerade bilen och hämtade paraplyet.

2

Anders var lite inspirerad av lyktstolpen som vi hade sett i ”Abisko”, fast Anders hade ingen hatt.

3

Men vi klarade oss undan regnet som kom och gick så vi slapp fälla upp paraplyet. Kan ändå vara bra att ha med som vandringskäpp eller en ”mota-undan-folk-pinne” ifall dom kommer för nära. Det senare var det dock ingen större risk för.

4

Första dagen åt vi på en restaurang nära hotellet.

5

Nuförtiden får man sällan några menyer, utan dom ställer fram QR-koder så man kan läsa in menyn till sin mobil.

Nå-å? Hittade Ama nåt vin då?

6

Jomen det borde hon ju ha gjort. Fanns ganska goda förutsättningar för det.

7

Första dagen fick hon ett gott finvin till sin risotto med anka.

8

Igår fick hon först husets vin till en tapa nere på stan…

9

… och sen en hel flaska (som hon delade med Anders) på ett annat ställe. Såg hon ändå inte lite missnöjd ut?

10

Men hon blev genast gladare när skink- och osttallriken kom fram.

11

Den tallriken var mättande, trots att det bara var en halv portion. Den tillsammans med vinpavan kostade 10 euro. Inget dumt pris alls.

Kanske hittade Ama nåt fler vinglas under dessa två dagar i Tomelloso? Jodå. Det kan tänkas.

På ett av ställena fick vi till och med en lott:

12

Har vi tur (och Emma otur) så kan vi vinna en resa till Benalmádena. Jomen det skulle vara kul att ses igen i september! Undrar bara om vi måste ta oss hit till Tomelloso först när vi ska inkassera priset?

Idag åker vi vidare igen – ni hänger väl med?

Gomorron!