Gårdagens förflyttning

 

Ama bara älskar att åka runt i vårt nuvarande hemland – Spanien. Och tur är väl det med alla reserestriktioner som råder nu. Vi är dock noga med att kolla utbrotten, just nu undviker vi exempelvis dom norra delarna.

Igår morse tog vi hissen. Ja vi är tuffa med tanke hur den har betett sig! Fast vi valde den högra som inte går ända ner i garaget. Om ni tittar på hissknappen till vänster så lös den rött. ”Fungerar inte” betydde det, för den var inte upptagen.

Sen gick vi ut runt hörnet och tog bilnedfarten istället.

Fick på köpet återuppleva den ”härliga” garagepromenaden. Framför gallret letade vi efter skruven som vi såg i sju veckor. Den hade rymt nu. Tror sjutton det! Inte fasen var det så himla kul att tillbringa sin ”frihet” i garaget.

Väl nere så packade vi in grejerna i bilen.

Här kan ni se projektet som Anders hade inlett på kinaaffären ett par dagar innan. Dom inhandlade magneterna har han fäst med dubbelhäftande tejp på radioskärmen i bilen. Till vänster är Tomtomen och till höger den där andra magnetgrejen som inhandlades på MediaMarkt tidigare.

För att citera Ernst – plattan satt som en smäck!

Från Amas synvinkel var plattans kartvisning betydligt bättre, även om det var trevlig att se naturen runt omkring i speglingen i Tomtomen.

Sen kan man såklart inte åka utan både hängslen och livrem. Självklart var kartboken med. Med två GPS-er och en kartbok kan man väl inte komma fel? Men det där med ”ouppdaterade kartor”? En kartbok från 2004 är väl kanske inte den mest aktuella.

Ama hittade en del andra fördelar med plattan.

Som den här till exempel:

Jodå. Inte så dumt alls. Den där faciliteten finns inte på Tomtom.

Vi stannade till och intog frukost…

… och åkte vidare utefter dom fina motorvägarna.

Sen fick plattans GPS spel. Den tyckte att vi skulle åka slalom förbi motorvägen medan Tomtomen lugnt dirigerade oss vidare på motorvägen.

Vi körde förbi ett ambulerande vägarbete och kom till slut fram till vårt hotell.

Där var vi tuffa och tog hissen upp till vårt rum. Ama var nog lite skakis trots allt, varför skulle bilden annars vara så suddig? Äsch. Ama skyller på dåliga ljusförhållanden.

Rummet hade en fin utsikt både över en skylt (dom på hotellet kände nog till Amas fäbless över skyltar) och en park.

Hur gick då jämförelsen mellan plattan och Tomtomen? Vi körde dom båda GPS-erna parallellt. Ibland pratade dom i mun på varandra, ibland låg den ena före den andra i snacket om vad som komma skulle och vice versa. Dom var dock tämligen överens om vilken väg vi skulle ta, fast plattan gjorde vissa avstickare helt i onödan. Kändes ungefär som den läste kartor ”i verkligheten” och körde över ”gupp” mellan sidor. Ama kan känna igen sig där, ibland sitter vägarna liksom inte ihop mellan bladen.

Den är inte alls så dum, plattan, men det kommer nog att ta ett bra tag att övertyga Ama helt och hållet.

Gomor…

Hur sa? Var har vi hamnat?

Jo här:

I Villarrobledo. Varför måste så många ställen i Spanien ha så krångliga namn?

Gomorron!