En nästan helt vanlig promenad…

25 mars 2020

 

… men bara nästan.

1

Det började med att vi gick ned i garaget igen. Som ni kan se uppe i högra hörnet på bilden så hade Anders grönt ljus.

Men vad hände sen då, när Ama kom?

2

GAAHHH!!! Det blev rött! Ama kom på efterkälken.

3

För att ta igen tiden hon förlorade på grund av rödljuset så genade Ama. Tyvärr blev hon påkommen, och precis som i skidskytte så renderade det i ett par straffrundor.

4

Det var bara att gå upp igen till ”porten till friheten” och genomföra dom rundorna.

5

När vi gick ned igen och var på vår understa våning så kom det en bil ovanför oss.

6

Så då valde vi att traska i vår egna lilla återvändsgränd utanför vårt garage.

När vi var klara med våra 2*5 turer i garaget så sände Ama en tacksamhetens tanke till A-K som skrev såhär i en kommentar igår:

Har ni inget litet campingbord och stolar i förrådet så ni kan ha ett stopp innan ni återvänder hem😊”

Jomenvisst har vi det!

7

Amas befattningsbeskrivning har utökats med ”öppna cava” sen Anders bröt armen. Hon har blivit riktigt duktig på det. (Första försöket höll på att göra hål i vårt kökstak…).

8

Att servera börjar också gå ganska bra. Se bara hur koncentrerad Ama var.

Sen var det dags att ta en bild med hjälp av självutlösaren på kameran.

9

Första försöket gick väl sådär… Men tittar man väääldigt noga så kom även Anders med på bilden där längst ned till höger.

Men till slut så:

10

Se bara hur trevligt vi hade på vår promenad! Nästan som en helt vanlig promenad. Ett pitstop på vägen och en belöning till Ama med en liten tapa och nåt gott att dricka. Dom två promenader vi genomförde igår blev på lite drygt tre kilometer totalt. Siktar på rekord idag.

Vem behöver väl ”utomhus” och barer? Okej. Det kan vi sakna, men man har faktiskt inte roligare än man gör sig.

Hittade ni på nåt kul igår?

Gomorron!

PS: Det var allt himla synd att vi inte fick gå på en promenad utomhus nu på morgonen…

11

… för då kunde vi ha hittat guldet där vid regnbågens slut.