En långpromenad

 

Vid halv ett-tiden igår gav vi oss ut på en prommis med Ami och Patrik.

Vädret var underbart och vårblommorna (ogräset) blommade.

Vi kom fram till första vattenhålet och vätskebalansen återställdes.

Sen våldgästade vi hos Gihan och kollade på hur hans köksbygge framskred.

Vi tog med Gihan på vår fortsatta promenad. I utförsbacken låg Ama i täten en stund.

När gatan tog slut hade vi kommit ned till La Mata-stranden och Ama var på efterkälken igen.

Men vad är det med killar och kanter? Varför ska dom alltid upp på såna där ställen?

Gångvägen utanför ett av våra favoritställen – Alba – var fortfarande tämligen smal.

Självklart var vi tvungna att sponsra dom så dom överlever tills renoveringen av strandpromenaden blir klar.

Dom verkar vara på gång att få till det där nu, men det återstår mycket jobb och eftersom det var söndag igår så stod arbetet stilla.

Vi gynnade även vårt favvokinaställe och där satt vi huur skönt som helst i solen. Ama och Anders tog den billigaste menyn. För 5,50 euro per person fick vi förrätt, omelett till varmrätt med ris och sallad, en kaffe efteråt och en halv flaska vin per skalle. Jodå. Helt överkomligt.

Sen gick vi hemåt igen.

Efter ännu en vätskepaus på det första stället kom vi till ett annat:

Hmm… Undrar varför bilden hemma hos Ami och Patrik blev så suddig?

Det var verkligen en fin promenad i ett underbart väder och med härliga vänner – tack alla! Och prommisen blev lång – Ama gick drygt 12 kilometer. Sen blev den lång tidsmässigt också, riktigt hur lång i tiden är dock lite oklart. Ungefär som sista bilden.

Nu har vi en ny vecka här – ha en finfin start på den!

Gomorron!