Ama lovade ju att återkomma angående det härliga vattnet utanför Grand Cayman, så då gör hon väl det då.
Det här vattnet alltså. Visst ser det inbjudande ut?
Sen kom det några stora, mörka blubbar farandes.
Likaså bra att kolla under ytan:
Aha! Det var såna däringa. Stingrockor.
Dom flög så elegant fram i vattnet…
… och glodde lite på en när dom gled förbi.
Riktigt kramgoa var dom också. Mjuka och lena.
Här kan ni se en film som Anders tog:
Dom ”tjusiga” spirorna i filmen är Amas. Vi hann inte fixa in en nån ersättare med snyggare kroppsdelar som såna där Hollywoodskådisar brukar ha. Så ni får stå ut.
Vad tyckte vi om utfärden och upplevelsen då?
Ama låter bilden tala för sig själv.
Det var en helt underbar upplevelse att få hälsa på dom där fantastiska och eleganta varelserna ute i deras egen miljö. Dom valde helt frivilligt att komma och morsa på oss. (Sen var det säkert nån som matade dom också, men inte från vår båt).
Naturen och dess invånare är verkligen fascinerande och otroligt vacker! (Och då menar inte Ama nödvändigtvis den där sista bilden och inte benen heller för den delen…).
Gomorron!