Skyltsöndag – mynt

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Mynt.

Den här veckan blandar Ama hejvilt med gamla och nya bilder.

Nuförtiden finns det väldigt konstiga ”mynt”:

Bitcoins? Bitar av mynt eller vadå? Ama fattar nada av det, så det är likaså bra att vi går över till riktiga pengar på en endaste gång.

Ibland kan man ha så tur att man hittar myntets ursprung:

Som här, då vi hittade huset som är avbildat på femcentsmyntet i USA. Thomas Jeffersons barre, Monticello.

Mynt är faktiskt väldigt bra att ha ibland.

Vi har till exempel alltid 50 eurocent liggandes i ett fack i bilen.

Stoppar man i det myntet i därför avsett plats här, då har man köpt sig en kundvagn väldigt billigt.

Man kan också köpa sig fina selfiesar utan att behöva nöta på sin egen kamera. (Ama fick några konstiga blickar på sig när hon gick in och fotade inuti fotobåset på Zenia B. Men, men. Ni vet ju. Allt för konsten bloggen). 

Kläderna kan få åka karusell för bara några enstaka mynt.

Den här grejen som Ama hittade på Leroy i veckan är väl inte helt rätt i tiden (en julhöna?), men stoppar man rätt mynt i den så får man en present.

Sånt där trams håller dock inte Ama på med.

Ja, om det inte är tuggummin i mojängen, då är den typ oemotståndlig.

En annan oemotståndlig myntgrej är denna:

Vattenfallsspelet! Ama brukar inte spela på Casinon, men just den här manicken är hon lite såld på. Man släpper ned ett mynt som sen ska landa rätt och pusha dom andra över kanten så man får sig en jättevinst! Det får man sällan. Här stod Ama med tillåtelse att göra slut på vår 5 sista USA-mynt på vår senaste kryssning. Sen fick hon lite bonus-quartrar att spela för också. Det var intressant att gå och vittja apparaten när det var sjögång. Hittade en del utramlade pengar, men snäll som Ama är så matade hon genast in dom i apparaten igen.

Här är kanske chansen att vinna större? Och mynten i den där burken är faktiskt början till en miljon.

Oftast behöver mynten stöd av några papperslappar för att greja en nota…

… men ibland – som på exempelvis tapasmaror – så grejar mynten hela notan alldeles på egen hand. Ni kan förresten aldrig gissa var Ama hittade dom där mynten. Ooops! Skulle kanske inte ha skyltat så tydligt.

Euromynten kommer tyvärr i alltför små valörer. Dom minsta – brunpengarna – är ett otyg och tar en himla plats. Här på Al Campo finns ett bra sätt att göra sig av med dom. När man ska betala öser man bara in allihopa i det där myntfacket. Det tar en stund, men sen ser man resterande belopp på skärmen. Ett tips är då att betala resten med kort. Anders stoppade in en sedel en gång och fick växel tillbaks, och det ungefär samma småskit som vi hade matat den med. ”Tvi-tvi-tvi-tvi” sa maskinen och spottade ut små bruna enpetare.

Nu i veckan såg vi en annan variant där precis utanför Al Campo:

En myntväxlingsmanick! Kunde dock inte testa den då vi redan hade matat kassaapparaten med allt grus.

Hur kommer man då över dom där mynten som faktiskt är väldigt användbara i många lägen?

Tja…

Ett tips är att fiska i såna där önskebrunnar som finns lite här och där.

Men det allra bästa sättet är ändå detta:

Att odla dom själv. Har man tur så kanske det där penningträdet till och med ger sedlar när det har fått växa till sig.

Ha en fin andra advent!

Gomorron!