Från Eden till att försöka spåra rötterna

 

Men först ett husmorstips från Ama.

Ifall ni tröttnat på era diskborstar…

… ät upp dom!

Okej. Nu till det som rubriken handlar om.

Vi var i Eden och fick syn på nåt som vi tycker är jätteskoj!

Så vi tog en långpromenad till golfbanan.

Nej, vi spelar inte golf, utan det som var intressant var dom som höll till på golfbanan:

Ett helt gäng med vilda kängurus.

Dom är så härliga att titta på!

Dom studsar runt och lever livets glada dagar.

Golfspelarna då?

Tja…

Dom verkar inte bry sig så mycket, dom har mest koll på bollen. (I bästa fall…).

Ama måste säga det att om hon nu spelade golf (vilket hon inte gör) så skulle hon hellre ha kollat på kängurusarna än på bollen.

Dagen efter gav vi oss iväg från Eden för att försöka spåra rötterna.

Fina vägar på landsbygden.

Det var väldigt grönt på sina ställen…

… medan det såg mer uttorkat ut på andra håll.

Till slut var vi framme vid målet:

Den där anabolstinna bocken känner Ama igen från när vi var här för två år sen. (Den som inte har en röd tröja på sig).

Vi åkte upp till ett krigsminnesmärke…

… där man hade en fin utsikt över stan.

Sen åkte vi ned till stan och checkade in på ett av våra minsta boenden hittills på den här resan, men läget var centralt och bra för att kunna utföra efterforskningen angående rötterna.

Vi frågade på turistbyrån där dom brukar ha all information man behöver.

Men dom visste inte heller vad Amas farfars bror hade gjort för nåt som föranledde att han hade fått en gata uppkallad efter sig i Gouldburn, Australien. Amas flicknamn var Bergmark, inte utan en viss stolthet som hon står där och pekar igen. (Vill ni veta lite mer så har Ama skrivit om det HÄR, då när vi var i stan för två år sen).

Men dom kom med ett tips: Kolla med biblioteket.

Ett bra tips, men det hann vi inte med denna gång. Vi får väl komma tillbaks om två år igen och börja på bibblan.