Nytt stopp

 

Efter att ha lämnat fårfarmen och Akaroa bakom oss så tuffade vi runt ute på havet en natt igen.

På morgonen efter gjorde skutan en bredsladd…

… och la till bredvid det där containerfartyget.

Vi gick ut och kollade uppe på däck.

På ena sidan såg vi containrar som väntade på att bli lassade…

… och på andra sidan låg det en himla massa timmer. Kanske inte så konstigt att kullarna där i bakgrunden ser lite kala ut?

Vi skulle iland för att åka på ännu en tur.

Inte helt lätt när personalen hade nån övning av nåt slag, men till slut lyckades vi ta oss förbi utan att vare sig störa övningen eller trassla in oss i slangarna.

Vi klev av i Port Chalmers – ”gateway to Dunedin” som skyltarna upplyste oss om.

Därefter hittade vi vår buss och gav oss av.

Det känns liiite knepigt med vänstertrafik…

… men när det inte kommer några möten så är det ganska okej ändå.

Det märktes att våren var på gång. Härligt med skir vårgrönska så här i hösttider.

Det var allt ett väldigt litet tågstall där? Men tåget kom i alla fall ut som det skulle.

Själva tågstationen i Dunedin var desto pampigare.

Det får man ge golfare – dom är väldigt kreativa. Men det där vattenhålet kan inte vara lätt att undvika. Undrar vem som samlar upp golfbollarna?

Vi fortsatte vår färd. Här var det visst vägarbete på gång?

Den här klippan gick under namnet Pineapple Rock. Mer befogad och begriplig namnsättning än Camel Rock på Amerikanska Samoa.

Vi fortsatte runt en böj och fick då se…

… vår skuta? Den låg där tvärs över viken. Snacka om omväg för oss, vi hade åkt i nästan en timme med bussen. En bro skulle kanske inte ha varit fel?

Nåja. Vi svängde av upp mot berget…

… och fick då en fin utsikt.

Dessutom hade vi kommit fram till målet:

Penguin Place.

Ama gillar pingisar! Undrar bara om vi hittade några såna….

Gomorron!