En promenad i Tauranga

17 oktober 2019

 

Efter helikopterfärden över Tauranga så tog vi en promenad.

Det första som Ama fick syn på var detta:

1

Oooo… Det fanns Lilla Tåget – och vilket gulligt namn också! Fast vi fortsatte till fots.

2

Dom tiggande ”duvorna” såg lite annorlunda ut. Dessutom verkade dom vara extra ettriga och närgångna?

Vi gick vidare.

3

Där försökte vi inte gå in av nån konstig anledning.

4

Den här grinden var lättare att att komma förbi. Det var bara att öppna och passera. Plättlätt! Dessutom hade man kommit till en plats som var tsunamisäker. Uppåt, alltså? Ja, ja. Ama erkänner…

5

… Anders hade för avsikt att lura upp henne på det där berget på udden, trots att vi redan sett det uppifrån.

6

Måste erkänna att det var fina vyer en bit upp.

7

Fast Ama hittade rätt snart en smitväg ned därifrån. HA!

8

Den där trappen var inte så jättelätt att ta sig nedför…

9

… men Ama klarade det galant! (Strax efter fick Anders komma och rädda henne från den position som hon befann sig i, fast det var väl rätt onödigt att berätta, va?).

10

Nedanför trappen fanns det en camping. Den där husvagnen var väl frän? Har aldrig sett nån sån modell tidigare. Antar att man kunde ”fälla ihop” den vid behov?

11

Vi kom fram till en vacker och ödslig strand där man kunde strosa utefter vattnet i lugn och ro. Men ni känner väl Anders vid det här laget och ni ser stensamlingen där i bilden också?

Behöver ens Ama komma med bildbevis?

Okej då. Här kommer bevis på det som ni redan anat:

12

Ord överflödiga.

13

Vi tittade på dom som surfade och Ama blev sugen på att testa, det fanns brädor att hyra precis bredvid.

Men hon anade utgången redan innan.

14

Jodå. Precis sådär hade det slutat. Om nu Ama ens hade kommit upp på den där brädan vilket hon betvivlar.

Sen började vi traska hem mot båten.

15

Vaaar kunde den vara?

Ånej!

16

Dom verkade ha grävt ned den i en park???

17

Så vi satsade på att ta det fina Lilla Tåget med det gulliga namnet hem istället.

Eller inte.

Vi blev ju senare inblåsta i hamnen och skeppet kunde inte avgå som det var tänkt. Enligt kaptenens uppgift (Ama sov) så kom vi iväg 03:30 på natten, lokal tid.

Just nu jobbar han på att köra in den förlorade tiden på den dag vi har haft till sjöss. Får se imorgon bitti hur han har lyckats med det. Dessutom kanske vi inte kan komma iland med våra tenderbåtar där på grund av väderförhållandena.

Nåja. Säkerheten går såklart i första hand och vi sitter ju inte i sjön. Eller så är det precis det vi gör? Ibland är det faktiskt jättebra att sitta i sjön. Åtminstone när man är på en kryssning.

Gomorron!