Avresa och en dag till sjöss

 

I förrgår klev vi ombord på vårt kryssningsfartyg i New York som skulle avgå klockan sju på kvällen.

När det började närma sig avgång så såg det ut såhär på piren nedanför:

Mängder med bagage kvar som inte hade lassats ombord. Kaptenen annonserade att det skulle bli en försening.

Nåja. Vi satt ju inte i sjön. Eller ja, det gjorde vi på sätt och vis… Båten var i alla fall i sjön. Bra så! Att torrkryssa är nog inte så kul.

Skymningen föll över Manhattan…

… och skymningen föll över tanten med facklan.

Mörkret föll över Manhattan…

… och mörkret föll över tanten med facklan.

Nästan två timmar försenade kom vi äntligen iväg.

Vi lämnade Manhattan bakom oss…

… och fick poliseskort ut från New York. Färden gick under den där bron som inte såg ut att vara tillräckligt hög för vår båt. Ama hoppades innerligt att dom hade kollat i förväg att den rymdes.

Vi kollade runt på skutan som såg väldigt trevlig ut, det blev en skön kväll utan minsta lilla sjögång.

På natten knyckte dom en timme av oss. Att dom levererar det otäcka beskedet på det är hjärtliga viset med choklad är helt klart en förmildrande omständighet.

Trots den snodda timmen så var Ama uppe med solen igår.

Efter frukost tog vi en promenad runt skeppet och sen sportade vi ännu mer.

Jajjemensan!

Golf i arla morgonstund. Ama satte alla dom där tre bollarna. Kanske inte där det var tänkt att dom skulle hamna, men när hon hade jagat runt dom en stund så hade det ordnat till sig – alla bollar var försvunna från planen, förhoppningsvis låg dom i hålen och ingen annanstans.

Det blev en härlig och avslappnad dag på sjön och kaptenen verkade kunna sin sak.

Fast alla tycktes inte riktigt lita på det:

Den här farbrorn hade med sig en egen sextant (det där instrumentet, alltså, vad trodde ni?) och kontrollerade navigeringen.

Kaptenen var kanske glad för hans assistans, eller så hittade han alldeles själv…

… för vid tjugo över sju nu i morse var vi på god väg att angöra en brygga.

Dom i hamnen litade visst inte heller riktigt på kaptenens körkunskap, för dom där bumpersarna som dom lagt ut var inte direkt små.

Vi har nu lagt till där det var tänkt och väntar bara på klartecken för att få gå iland här i Halifax, Kanada.

Gomorron!