Skyltsöndag – band

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Band.

Denna gång är alla bilderna pinfärska. Eller ja, samtliga är från gårdagens resa som vi företog oss.

På Alicante flygplats stod vår resväska som var försedd med sitt igenkänningsband framför den bandlabyrint som dom alltid har framför incheckningarna på flygplatser.

Sen åkte den iväg på transportbandet in till nåt sorteringsområde där våra väskor många gånger har haft en viss benägenhet att förirra sig till fel ställen.

På säkerhetskontrollens rullband la vi lydigt alla våra grejer för att dom skulle åka genom röntgenmanicken. Just att ta den här bilden var däremot inte så lydigt, för i säkerhetskontrollen får man inte fota. Men Ama tror inte att det gäller dom där skyltarna och dessutom är hon mycket diskret när hon tar kort.

Inne bland taxfreeaffärerna kunde man bland annat köpa armband. Det gjorde vi inte.

Här var det en stolpe med en hylla med vassa kanter mitt på. Den hade dom bandagerat. Säkert på förekommen anledning efter att nån stackars klumpeduns behövt bandageras efter att ha gjort sig illa på den.

Dags att kliva på flyget. Ama hoppades innerligt att vårt bagage fanns med på den där vagnen och fick åka upp i planet på bagagebandet.

Vi kom fram till Barajas – flygplatsen i Madrid. Den är väldans stor och det finns många rullband som hjälper en fram genom dom långa korridorerna fram till gaterna.

Det är mycket man inte får göra på dom där rullbanden. Bland annat får man tydligen inte ha foppatofflor på sig? Såna skyltar borde finnas på fler ställen…

Den är som sagt var stor, flygplatsen i Madrid. Avstånden till dom olika gaterna är angivna i minuter, dom som låg längst bort här tog det 31 minuter att komma fram till. Man kunde också komma till bagagebanden och utgången, men vi skulle åka vidare.

Medan vi väntade på att vårt nästa plan skulle avgå så såg Anders till att fixa fram bredband åt Ama. Fast först var han tvungen att trassla ut några av dom sladdar som han alltid har med sig. Hans rygga ser fullkomligt livsfarlig ut när den åker genom röntgenmanicken.

På vårt nästa flyg fick vi jättebra platser. Gott om utrymme och lite extra fina grejer jämfört med dom som satt längre bak i planet. Bland annat lite lyxigare kuddar och filtar som när dom delades ut hölls samman med hjälp av pappersband.

Hörlurarna var jättebra och vi fick också en varsin necessär med lite bra-att ha-grejer. Det där röda bandet är Amas säkerhetsbälte, ett sånt fick alla.

Anders provade genast mörkläggningsgrejen. Den fästes enkelt med ett gummiband runt huvudet.

Flygturen som tog nästan 8 timmar gick rätt fort ändå. Fanns en hel del filmer att välja på. Ama kollade bland annat på ”Bohemian Rhapsody”, en film om Queen som Ama tycker var ett jättebra band. Vilken pipa han hade, båtmotorn!

Till slut var vi framme på slutdestinationen och – HURRA!!! – bagaget kom samtidigt med oss. Vår taxichaufför hade fixat sig en huvudbonad genom att vira en massa band runt skallen. (Ooops! Vi kunde tydligen inte bestämma oss, båda väskorna fick följa med).

Var har vi hamnat då?

För att svara på detta tar Ama hjälp av tuben, Frankie boy och ett storband:

Ni kan nog aldrig gissa var vi befinner oss nu.

Gomorron! (Här har klockan precis passerat 06:00 och Ama orkar inte sova längre. Det hör inte direkt till vanligheterna)

Annons