Slottet i Bratislava

12 augusti 2019

 

Det skulle vi besöka vår andra dag i staden.

1

Där uppe på höjden låg det. Man kunde som synes ta spårvagnen upp och det fanns även Lilla Tåget. Vad valde vi? Jo, ”vi” valde att gå. Såklart.

Varmt var det…

2

… och just där och då var Ama benägen att hålla med skylten som vi såg på vägen upp.

3

Vi såg även ett monument över Raoul Wallenberg. Det hade nån använt sig av för att hänga upp sin batik på tork.

4

När vi nästan var uppe vid huvudentrén så fick Anders syn på den här trappen – ”sektorn var inte kemiskt behandlad och beträddes på egen risk”?

Vad det nu än innebar…

5

… så var Ama ingen fegis, klart hon tog trappen upp. Sen gick hon raskt med det långa benet före på det icke-kemiska området.

6

Vi hittade en skylt som visade hur området såg ut. Vi hade inte tagit en genväg direkt, utan gått utanför muren runt hela halva slottsområdet.

7

Vi kom fram till slottet bakvägen och det var väldigt pampigt.

8

När vi passerade ena gaveln funderade Ama över hur mörkt det egentligen var i dom nedersta våningarna. Inte många fönster där inte.

9

Till sist kom vi fram till huvudentrén. Kollade in innergården också, men den var inte alls sådär jätteimponerande.

10

Utsikten över stan var däremot fin.

11

Sen skulle vi gå ner mot stan igen via en av dom två stadiga portar som fanns där uppe.

Ama undrade varför dom inte hade den stora mittengrinden öppen.

Det fick hon snart svar på:

12

Aha! Därför. Då kom genast nästa fråga upp – hur i allsin dar kommer man på idén att bygga en port precis vid den där höga murkanten och ingen trapp utanför? Den frågan fick dock aldrig nåt svar.

13

Vi vandrade ned mot stan genom ett parkområde och mysiga gränder.

14

Vi hittade ett välbehövligt – och välförtjänt! – vattenhål.

15

Där hade vi en fin utsikt över UFO-t som vi var uppe i dan innan.

Vi satt där ett bra tag och njöt av tillvaron.

16

Sen tog ölen slut och det gör även detta inlägg.

Gomorron!

Annonser