Igår…

21 maj 2019

 

1

… packade vi Amas lilla röda. Det verkar kanske som Ama har slarvat och inte lagt på överkastet, men vissa hushållssysslor gör att det ”stretar i ärret” så det är ett befogat fusk. (Alltid bra att ha nåt att skylla på…). Att våren har kommit rätt långt kan man se på att det inte finns några täcken i lakanen och att fläkten har kommit upp där på väggen.

2

Efter att väskan blev packad och glad ställde vi den resklar vid dörren. Oppanpå stod kuddpåsen också packad, fast väldigt slarvigt. Vi brukar rulla ihop kuddarna i en annan påse så dom inte tar så stor plats. Likaså bra att vi inte hade ansträngt oss så mycket eftersom vi behövde kuddarna nu inatt.

Sen förberedde vi oss ännu mer:

3

Vi fixade även till denna morgons frukost – en tunnbrödsrulle med kaviar och ägg.

4

Runt sjutiden nu på morgonen packade vi in väskan, kuddpåsen och frukosten i bilen.

Våra turer planerar vi ofta efter hur vädret ser ut att bli…

5

… och såhär såg det inte ut att bli när vi kollade. Regn?

Nåja, det är ju bara att gilla läget så vi körde iväg inåt landet.

6

Anders är glad så länge Ama sitter här och bloggar, för då får han köra utan hjälp av sin ständige bisittare.

7

Nej, nu måste nog Ama återgå till att vara co-driver, så hon stänger ned datorn. (Om ni hörde en suck just nu så var det förmodligen Anders…).

Det är dessutom snart dags att inta den medhavda frukosten.

Ha en härlig dag!

Gomorron!


Den här helgen gick inte spårlöst förbi

20 maj 2019

 

1

I lördags satt vi ute och minglade på Amis och Patriks terrass med Göran, Lena och Dan.

2

Det hopade sig en del moln…

3

… och från det där kom det säkert 14 droppar regn och en åskknall.

Men det bekymrade inte oss utan vi fortsatte glatt att umgås och prata.

5

Göran verkade tycka att det kanske var för mycket prat?

4

Oj! Det var nära ögat där, Dan.

6

Någon var väldigt stolt över sitt korkade konstverk.

Innan det blev alltför korkat så bröt vi upp från terrassen. Dom andra gick vidare till Bar Carlos för att svänga sina lurviga medan Anders och Ama gick hem. Anders ville sååå gärna se Storschlagerfinalen. Jodå. Han till och med propsade på det om nu Ama minns rätt.

Tack alla för en trevlig kväll!

7

I söndags tog vi en promenad igen. Fint väder men det kändes lite kyligt i vindarna emellanåt.

8

På El Muelle nere vid vattenfallet/blå bänkarna käkade vi tillsammans med Anders före detta jobbarkompisar Isabel och Helen. Himla kul att träffas!

Vi promenerade med dom bort mot Playa de los Locos och på vägen dit fick vi se det här:

9

Tapasrestaurangen Ruta al Sur har öppnat igen – så bra! Fast det verkar inte vara så jättemånga som har hittat dit ännu…

Den här helgen gick inte spårlöst förbi.

10

Nej, det gjorde den verkligen inte.

Hoppas att ni också har haft en härlig helg och att starten på veckan blir bra.

Gomorron!


Skyltsöndag – staty

19 maj 2019

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Staty.

Ama har sett en hel del statyer genom åren och några av dom har verkligen varit bautastora.

Några exempel:

1

Frihetsgudinnan i New York. Hon är inte så jätteliten (konstigt ord egentligen – jätteliten, en jätte är väl inte liten?). Fast hon ser ganska pyttig ut när man ser henne från en helikopter ovanifrån.

2

Desto större ser hon ut när man tittar från färjan som går från Manhattan till Staten Island. Den turen är dessutom betydligt mer ekonomisk ifall man vill titta närmare på den damen. Här skyltade Anders med datumet som vi var där och kollade ”The Low Budget Way”.

3

Året efter – 1989 alltså – var första gången vi såg den där utpekade bautastatyn. Nu ser han väl inte sådär jättestor (betydligt mer logiskt ord än jätteliten!) ut på den där bilden från 2017…

4

Men han är trots allt ganska gigantisk i verkligheten. Klicka på bilden så ser ni hur små människomyrorna är vid statyn.

Även i Spanien finns det stora statyer:

5

Ama har klistrat in den utpekade skylten i nedre bildhörnet. (Ja, bloggen råkade visst hamna i Cartagena igen…). Anders tröstar den ledsna statyn.

6

Även denna ofullbordade staty fanns i Cartagena. Saknar både huvud och en arm.

Men det där borde dom kunna lösa lokalt i staden, för gick man bara några hundra meter bort så fann man denna:

7

En staty som enbart har ett huvud och en arm. En fusion av dessa båda borde faktiskt ge en komplett staty. Hursa, ledarna i Cartagena? Jahaja. Jomen det var så lite så. Ama hjälper så gärna till.

8

I Cartagena finns det faktiskt precis huuur många statyer som helst! Fast här var Ama mest fascinerad av den tjusiga regnbågskrukan.

Ama har också funderat lite på vad som egentligen räknas som staty? Måste det vara personer av nån sorts metall?

Det här är personer på Amas favoritmuseum – Seward Johnson Center for the Arts i Trenton, New Jersey. Fast dom är inte i metall, så då är dom kanske skulpturer? Var går gränsen?

På samma museum:

Är det kanske en skulptur som flirtar med en staty? Ama vet inte…

Avslutningsvis några statyer här hemma i Torrevieja:

11

Tres Hombres del Mar. Statyn, Stalkern och kiosken. Den sistnämnda visar att vi inte riktigt har sommar här ännu – den kommer först när kiosken Hombre del Mar har öppnat för säsongen.

12

Här är den klassiska orkestern nere vid paseon inne i stan. En av dom där statyerna är faktiskt ingen staty, han statyerar bara exempel. Ni får själva gissa vilken av dom Ama menar.

Ha nu en riktigt skön vilodag!

Gomorron!


Allt är inte rosenrött…

18 maj 2019

 

… inte ens om det är rött.

Ama ber att få återkomma med bevis för det påståendet längre ned i inlägget, först lite ”hänt sen senast”.

1

I förrgår firade vi att Ama blivit hundra. Det gjorde vi genom att fuskgrilla på terrassen igen.

2

Den här gången var det verkligen perfekt att just fuskgrilla (dvs steka i grillpannan), eftersom dom där små bitarna i vår goda Biff Rydberg hade ramlat mellan stolarna grillgallret annars.

Sen piffade Ama upp tallriken med ännu en ingrediens (ni som tycker att man ska följa matritningar till punkt och pricka rekommenderas att blunda nu):

3

Taadaaa! En klick bea där högst upp förhöjde verkligen rätten. (Ni som blundade kan titta igen).

4

Igår på förmiddagen åkte vi upp till Erik Stattin för att lämna deklarationsunderlag och dryfta några frågor.

Den där presentflaskan med vin som vi fick, den inspirerade Ama:

5

Ooo… Nu har även Ama ett eget vin. Tror att det kommer att bli en storsäljare, faktiskt.

6

När vi sen handlade gjorde vi något som motsvarar det där som är helt förbjudet på julafton. Att ta från det undre lagret av Aladdinasken innan det övre är slut, alltså. Fast i Amas fall handlade det om att hitta favorityoghurten med hallon. Den fanns inte kvar bland burkarna på översta lagret, men i undre laget blev det jackpot. Weehooo!!!

7

På promenaden lite senare såg vi att dom stängt av upp mot restaurang Las Columnas igen. Vad håller dom på med egentligen?

Nu till det där rosenröda.

8

Dom här paraplyerna är rosenröda…

9

… och dom här rosorna är definitivt rosenröda.

Men allt är inte rosenrött, inte ens om det är rött.

Beviset kommer här:

10

Även fast han har röd tröja, röda detaljer i shortsen, röd hatt och röda skor på sig så får den här åsynen snarare Ama att se rött. Hans ylande gör att man får ont i öronen! Kan inte fatta att han inte själv kräks åt den där Porom-pom-pom-låten, han sjunger den nog till och med oftare än Pernilla Wahlgren sjunger Piccadilly Circus. Och nej, vi kunde inte fly eftersom vi precis hade satt oss ned och beställt mat.

Men på det stora hela taget har det varit ett par härliga, rosenröda dagar.

Gomorron!


Ama är en fri kvinna!

17 maj 2019

 

1

I tisdags satt Ama och väntade. Hon såg rätt sammanbiten ut, va? När doktorn dök upp så plockade han bort några stygn från magen men lämnade två stycken kvar.

Syster Anders klassade då Ama som 98%-ig.

Två dar senare – igår alltså – så återvände vi och doktorn tog bort dom sista stygnen, vilket innebär att…

2

Ama är en fri kvinna! Åtminstone är hon fri från stygn på sin tämligen ärrade mage. Känns huuur bra som helst! En annan sak som känns bra är att hon nu klassas av syster Anders som helt hundra. Nästan, i alla fall – och kanske inte helt hundra på alla vis…

Senare på dan tog vi en promenad. Ama ville gärna kolla upp en grej.

Ni kanske minns den här bilden från gårdagens inlägg? Den var tagen den första maj. Undrar hur långt dom har hunnit där på en halv månad?

3

Inte så värst långt, kan man konstatera med hjälp av det här fotot som togs igår.

Ama hittade ett hål i staketet ungefär på halva vägen bort mot kurvan. Nyfikenheten tog överhanden:

4

Inga framtjuvar…

5

… och inga baktjuvar.

Bilderna togs vid halv ettiden, så det var inte siesta. Fanns det verkligen inga som arbetade med renoveringen?

Jodå. Det fanns det…

6

… och dom jobbade hårt…

7

En glädjande sak som vi såg var detta. På den där superfula ödetomten bakom det hiskeliga plåtstaketet på en av dom bästa lägen som finns i hela Torrevieja…

8

… där börjar det hända saker!

9

Undrar vad det ska bli där? Ama har i alla fall svårt att tänka sig att det blir värre än vad det ser ut i dagsläget.

Så det var flera positiviteter igår, men allt var tyvärr inte glädjande.

Nänämensan.

Det här fick vi se när vi gick vid mini-Cura:

10

Porom-pom-pom-mannen hade återfunnit sin gitarr. Attans också! 

Men inte ens det kan förta Amas lycka över att vara en fri kvinna.

Gomorron!

 


Ett långdraget projekt

16 maj 2019

 

1

Den tionde april såg vi att dom hade spärrat av för att renovera området ute på udden vid pelarna just norr om Playa del Cura.

2

För att komma till restaurangen Las Columnas var man tvungen att gå bakvägen, runt ett hus och in via tunneln som går genom den kåken.

3

Vi gick den vägen och kunde konstatera att det inte var många som hittade dit. Dessutom var uteserveringen bommad och det är den som är populärast eftersom det är väldigt fint att sitta där ute vid havet och äta eller bara ta något att dricka.

Vi hoppades för restaurangens skull att dom skulle bli klara med arbetet åtminstone till påsken då det kommer ned så många människor. Det blev dom inte. Nu regnade i och för sig stora delar av påsken bort alldeles, men det måste ändå ha varit ett stort avbräck för Las Columnas.

4

På andra sidan udden var även en annan favorit igenbommad på grund av renoveringen – Ruta al Sur med många goda tapas.

5

Första maj såg vi att dom dragit ut långt med renoveringen, dels på längden (Ruta al Sur ligger bortom kurvan) men även rent tidsmässigt.

6

Fjorton dagar senare (igår, alltså) var dom långtifrån klara.

7

Fast det var åtminstone öppnat fram till Las Columnas. Uteserveringen vid restaurangen var igång, dock inte den delen som låg precis vid vattnet. Den runda fontänen är också puts väck. Undrar om nån av dom kommer tillbaks?

8

Dom hade inte öppnat runt hela udden, men dom som bor på äldreboendet vid pilen kan i alla fall komma ut och lufta sig igen.

9

Från andra hållet var det även framkomligt till Ruta al Sur, fast restaurangen var stängd. Hoppas verkligen att det bara är tillfälligt!

Visst kommer det säkert att bli fint, men var det verkligen nödvändigt att stänga av hela udden (och mer därtill) på en och samma gång?

10

Det är ju inte så att det direkt kryllar av arbetare överallt. Klockan var strax efter 12 när bilderna togs, så det var inte ens siestatid. Med risk för att ses som väldigt generaliserande så tycker Ama att det känns lite som spansk effektivitet i mañana-land…

Nåja. Det långdragna projektet blir nog klart vad det lider.

Och nu till nånting helt annat:

11

En glad tomatgubbe som inte har ett dugg med saken att göra men som får vara med ändå.

Gomorron!


Om man gör sin plikt…

15 maj 2019

 

… så behåller man rätten att gnälla.

1

Därför traskade vi iväg igår med våra röstkort och pass i högsta hugg.

Hit gick vi:

2

Till svenska konsulatet.

3

Där fanns det pedagogiska affischer som berättade precis hur det gick till.

Glada och nöjda över att ha utfört vår plikt och förlängt gnällrätten så gick vi vidare ut på stan och kollade på en konstutställning.

4

Eller utställning och utställning… Konsten var utomhus i alla fall. Det måste vara knepigt att måla sådär snyggt på ett sånt buckligt underlag.

5

Det där skämmiga byggskelettet har stått och varit fult i många år. Någon har i alla fall piggat upp muren med en rymdgubbe som verkar vara på väg ner i ett svart hål. Eller kanske ner i ett vitt hål där längst bort på muren?

Runt hörnet finns denna skapelse:

6

Hoppas det är Porom-pom-pom-mannens gitarr som dom två figurerna har slitit sönder.

7

Vi vandrade hemåt utefter paseon. Det finns mycket att titta på, både på land och till havs.

8

Ama såg till exempel den där båten som hade nåt konstigt på släp.

Tur att det finns zoom på kameran så man kunde ta reda på vad det var för grej där efter båten. Så Ama zoomade ännu mer:

9

Aha! Det var en… det var en… det var en… sån där mackapär.

10

På Playa del Cura var det rätt mycket folk för att vara en vanlig tisdag i mitten av maj. Fast när högsäsongen kommer, då finns det knappt ståplats där nere.

11

Vi svängde av bort från stranden. Ama stannade till och kollade på bygget ett tag. Det var killen i den orangea västen som styrde kranen där högt upp i luften. Fascinerande!

12

Framåt kvällningen ”fuskgrillade” (dvs stekte i grillpanna) vi mat på terrassen.

Vi firade att vi fullgjort vår plikt genom att rösta. Man kanske kan säga att vi firade att vi förlängt vår gnällrätt med en grillrätt?

13

Ni kanske undrar om det var gott?

14

Svar: Ja.

Tänker ni rösta i EU-valet, eller har ni kanske redan gjort det?

Gomorron!


Mer promenader och festligheter!

14 maj 2019

 

Fredag och lördag blev det långa promenader och mycket festligheter och söndagen ville inte vara sämre den.

1

Vi gick ned till Playa del Cura och tittade på folk som var strandklädda på ett helt vanligt vis.

2

Vi såg även en farbror som var strandklädd på ett mer ovanligt vis.

Efter en kort tur på 4009 steg (2,84 km) fick det vara nog med promenader för den helgen, men festligheterna var långt ifrån slut.

3

Så vi satte oss i bilen och plockade upp A-K och Ami.

4

Patrik fick också följa med.

5

Vi åkte ut till Leffe och Karlsson som strålade ikapp med solen där dom tog emot oss i dörren till deras fina hus.

6

Det vankades cava. Man kan nästan ana att Ami är lite skotträdd.

7

Cavan med tilltugg smakade väldigt gott på deras härliga uteplats.

8

Vid en inspektion av Leffes utgrävningar och gjutningar i källaren började Ama ana oråd…

9

… och det gjorde hon rätt i!

Men det var värt allt slit och släp med spaden, för sen kom den verkliga anledningen fram – det vi egentligen var där för att hjälpa till med:

10

Älgrensning! Vi avnjöt en fantastisk måltid med både älgfärsbiffar och älgskavsgryta. Värdparet ska snart åka tillbaks till Sverige och dom vill inte släpa med älgen hem igen. Snälla som vi är så hjälper vi sååå gärna till med rensningen av frysen.

11

Ser onekligen ut som vi inte hade nåt emot att hjälpa till med en rensning av vinförrådet heller.

12

Efterrätten var inte sämre den, god glass, underbara grisar och… … … mer vin.

Trots att vi kämpade hårt för att genomföra vårt uppdrag med rensningen så lyckades vi inte hela vägen, för det var otroligt mycket mat. Men har man tagit på sig en uppgift så måste man fullfölja! Så vi tog med oss doggybagar hem allihopa.

Ama blev nästan tårögd av lycka då hon fick med sig en extra present:

13

Ja, ni ser va? Äkta parisare!!! Lyckan var fullständig.

Tack så jättemycket för alla godsaker Leffe och Karlsson, och tack alla för en helt fantastisk kväll! Det blev verkligen ett helt perfekt upplopp på helgen hälgen.

Den nya veckan började inte så dumt den heller. När vi återupptog promenerandet igår så möttes vi av denna fenomenala syn:

14

Någon tycks ha lyckats med konststycket att avväpna Porom-pom-pom-mannen! Ja, tagit av honom gitarren alltså, den syntes inte till någonstans och gubben själv var knäpptyst. Weeehooo!!!

Veckan kunde knappt ha haft en bättre start. Hur har er inledning varit?

Gomorron!


Promenader och festligheter…

13 maj 2019

 

… det har det verkligen blivit i helgen som varit.

1

I fredags mötte vi upp med Ami och Patrik och gick ned till strandpromenaden.

2

Därefter styrde vi kosan söderut. Undrade lite varför dom satt upp paraplyer där vid pirfoten? Det såg inte direkt ut som om det skulle börja regna.

3

På vår fortsatta promenad söderöver samlade vi på oss fler polare.

4

Vi slog oss ned vid en bar där det spelades livemusik en liten bit bort. Vi ser ryggtavlorna på Ama och Göran, Patrik, Lena, Ami som var glad i hatten, Dan, Christel, Micke, Carita och Per. Stalkern verkar lysa med sin frånvaro?

5

Till drycken ingick rejält tilltagna tapas. Som synes så hade vissa svårt att hålla fingrarna i styr tills fotograferingen var klar.

6

När vi slutligen kom hem efter en härlig dag i glada vänners lag så hade solen värmt upp ordentligt inne i lägenheten. Takfläkten fick jobba lite.

7

I lördags promenerade vi tillsammans med Patrik och Ami igen, fast åt andra hållet. Norröver, alltså. Raka spåret, men ont om skugga efter den där vägen.

8

Då är det viktigt att tänka på vätskebalansen och det gjorde vi.

9

Anders och Ami skålade med sin medhavda dryck mitt i gatan. Inte helt ofarligt… Ni ser skåpbilen som närmar sig där bak, va?

10

Som tur var så klarade dom sig undan och här hade vi kommit fram till vårt mål.

11

Värdparet Annika och Gihan utanför sitt fina hus i La Mata.

12

Där dukades det upp en srilankesisk buffé…

13

… sen avnjöt vi den supergoda maten på deras härliga terrass. Annikas mamma Inga var också med. Tack så jättemycket för den goda maten och det trevliga sällskapet!

Sen gick vi hem igen. Båda dagarna bjöd på en massa festligheter och långa promenader. I fredags blev det 13.102 steg (9,3 km) och i lördags 11.192 (7,82 km). Det är skönt att skaka ned maten efter att man har proppat i sig så mycket godsaker.

Gomorron!


Skyltsöndag – röd

12 maj 2019

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Röd.

Den här omgången blev det riktigt svårt. Ni kan aldrig ana hur mycket rött i kombination med skyltar som finns i Amas arkiv.

Efter ett väldigt jobbigt urval så kommer här Amas bidrag:

1

På grund av politikens färger så är förstamajtåg väldigt röda och det här kan nog vara ett av dom allra rödaste.

Var gick dom då?

2

Här skyltade dom med landets flagga. Känner ni igen den?

Om man bara ska kolla in ett enda förstamajtåg i livet så är nog Havanna det ställe man ska välja. Vi råkade vara på Kuba den första maj 2008 och gick givetvis för att titta på alla dom skanderande människorna. ”Fidel, Raul! Viva la revolución!”. En mäktig upplevelse.

3

På Kuba fanns det också många gamla bilar och en del av dom var röda. Mest var det amerikanare men även svenska bilar fanns representerade.

4

Här i Torrevieja finns det också röda bilar av allehanda sorter och slag.

Bilar har fyra hjul…

5

… medan cyklar oftast har två. Här hade dom klumpat ihop ett helt gäng med cyklar i Halifax till en tjusig, röd installation.

Apropå hjul…

6

… så är julen en väldigt röd högtid. Kanske inte så jätteröd på just den här bilden från Murcia, men ett par röda bollar finns det allt där i granen.

Även vissa hittepå-högtider är röda:

7

Som alla hjärtans dag…

8

… och Halloween, som delvis är alldeles blodröd. Oj! Ser där i bakgrunden att dom har anammat Amas firande av den högtiden – hall-å-vin. Vinfest minsann!

9

Då finns det en massa röda viner att välja på. Fast en av dom där sorterna verkar vara mjölk?

Vin är bra i medicinskt syfte:

10

Det här rödvinet får en nog att se bra…

11

… och det här vinet kan man säkert använda i laxerande syfte.

När man väl har lyckats välja bland alla rödviner så då kan man…

12

… festa, ja. Fester är ju alltid trevligt.

Nu hejdar sig Ama bland alla dom röda skyltbilderna och tänker följa den sista bildens råd. Fast inte riktigt ännu, var sak har sin tid – först frukost, senare idag blir det dags att festa, ja det blir det.

Hoppas ni får en fin söndag!

Gomorron!