En annorlunda start på dagen

10 januari 2019

 

Det blev det igår, på flera vis. Ja, åtminstone på två vis.

1

Det började med att Ama gick ut på vår grandiosa och storslagna terrass i Carboneras…

2

… och där fotade hon soluppgången minsann! Det är inte bara nackdelar med att dagarna är kortare under vintern, det medför uppenbarligen även att smärre underverk kan inträffa.

3

Vi avnjöt en god frukost på hotellet, i och för sig inget ovanligt med det.

Men kort därefter inträffade mirakel nummer två:

4

Ama gick ut på en morgonpromenad utefter stranden! Johodå, det gjorde hon visst, bilden är tagen klockan 09:28 av Ama herself.

Ja ni ser – undrens tid är inte förbi. Det blev helt klart en mycket annorlunda start på dagen igår.

5

Sen blev det mer som vanligt. Vi packade in röda väskan och kassen med våra egna kuddar i bilen. Kul skyltning i skyltfönstret förresten, väldigt fina navkapslar.

Ama hade ju gruvat sig för den där slingerikrokvägen utmed havet, men vi lät GPS-en bestämma vår färdväg norrut utan att vi skulle behöva betala…

6

… och den valde en föredömligt platt och rak variant.

7

När det kom berg väjde den lite försiktigt…

8

… och i Lorca fick vi till och med åka en gratistunnel under borgen och Paradoret som tronar där uppe på berget.

Det fanns varningsskyltar för starka vindar…

9

… och kollade man in vindstrutarna så verkade dom starka vindarna komma rakt uppifrån.

10

Vi kom fram till vårt mål och hittade en bra parkering. (Ama uppviglade Anders att backa mot enkelriktat ända från stoppskylten längst bort i bild. Anders var inte sen att haka på. Man får se mellan fingrarna på trafikregler när det inte är så gott om parkeringsplatser)

11

Själva parkeringen vi gjorde var i alla fall bättre än dom där.

12

Sen traskade vi en kort bit till vårt hotell där vi har sovit inatt.

Var hade vi hamnat nu då?

Jo här:

13

I Mazarrón.

Som ni ser så fortsätter Ama att utmana sin redan plågade kamera med att fota rätt mot solen, men det är faktiskt inte hennes fel att vi kom in till stan från ett sånt håll att det blev på det viset. Allt är GPS-ens fel! Och möjligen beror det lite på Anders också.

Idag åker vi hemåt igen. Anders litar inte riktigt på Amas hälsotillstånd ännu för att göra längre tripper. Ama i sin tur har gjort allt för att överbevisa honom att hon är frisk som en nötkärna nu. Hur friska nu såna är?

Gomorron!

PS: Det finns mängder med bilder kvar från den här lilla trippen, så ni behöver inte oroa er för att resan är slut här i bloggen. Eller så är det kanske just det ni bör göra…

Annonser