Först gick vi iväg på gatan nedanför oss och lyckades då hitta morgonens störningsmoment:
Den här kvinnan hade åkt runt, runt i kvarteren och vrålat ut i högtalare från bilen: ”FEM MELONER FÖR FEM EURO!!!” (fast på spanska). Billigt ja, men ruskigt irriterande och störande. Ama köpte inga. Orkade varken sponsra hennes oljud eller släpa runt på fem stora meloner på vår motionsrunda.
Nej, då var det här bättre:
Tapasmaran.
Vi inledde på Mullins med en mexikansk kycklingburgare och havsabborre.
Gick sen ner till strandpromenaden där vi kunde konstatera att det var dubbelt så många som badade som dan innan.
Tog sikte mot piren, Ama kom ju bara preciiis upp på den häromdan. Vädret kom och gick kan man säga. Eller ja, vädret var ju där hela tiden, det var väl snarare molnen som kom och gick. Men dom var åtminstone inte inkontinenta och det var runt 20 grader i skuggan.
När vi kom upp på piren sa Ama att det kanske skulle vara dags att renovera den snart. Plankorna börjar se slitna ut.
Mer än slitna på sina ställen dessutom.
Men ser man på!
Ama kom ända ut till halva piren och passade på att göra high-five med tanten som alltid står där ute och vinkar.
Fast resten av piren får nog vänta till en annan dag.
Vad var det då som hade lyckats locka ut Ama till halva piren då?
Ja, vad tror ni?
Mat, såklart. Fanns tapas som lät mycket intressanta där nere i nya marinan.
Den där ”smörgåstårtan” med skaldjur och minipizzan på Olé del Mar var supergoda. Skaldjurstapan var nog den allra bästa som vi ätit så här långt i rejset. Rejält tilltagen var den också.
Vädret (ja, eller molnen) kom och gick, som sagt var. Dom två sista tapasen för dagen avnjöt vi i solen på El Piscolabis de Patri.
Idag blir det motion i annan form. Ska snart packa ned sportdrycken och ge oss av. Man ska nog inte motionera alltför enformigt, det kan vara bra för kroppen med variation.
Har ni planerat in nån motion idag?
Gomorron!