Vägen mot friheten

 

Senaste statusen gällande Amas pågående sjukhusvistelse var från i lördags. Då hade dieten ”Varken mat eller dryck” övergått till ”Ingen mat men du får dricka lite vatten – fast överdriv inte!”.

I söndags morse, igår alltså, så hade dieten blivit än mer generös:

1

Ser man på! Både kaffe, yoghurt och en juice. Ama undrade bara vad hon skulle använda dom där plastbesticken till? Kniv och gaffel funkade inte så bra till dom där grejerna. (Yoghurten man får hör till den läbbiga modellen med märklig konsistens som finns här. Anders hade dock köpt med Amas favoritlyxoghurt från Aldi så hon var glad ändå)

2

Lunchen… Ama tänkte på att bespara er obehaglighetskänslor och lämnade locken på när hon tog bilden.

Hon hade hört hur doktorn gav restriktioner om att Ama skulle serveras nåt i stil med potatismos och yoghurt, men inga soppor. Och sen får hon två soppor?

Hade Ama hört fel, kanske?

3

Nej, det stod tydligt på ”fraktsedeln” att det inte skulle vara några soppor… Nåja. Ama smakade lite på den ena (vad nu det var för en obestämbar soppa?), vägrade den klassiska gulsoppan och sög i sig yoghurten.

Ja. Ama vet. Hon är bortskämd. Många skulle jubla över att få den där maten överhuvudtaget… Men den var likafullt superäcklig! Det värsta är ju ändå att Ama VET att dom har god mat i vanliga fall, men för att få ta del av den ska man nog inte precis ha sytt ihop sig inombords.

Sen började Ama skönja vägen mot friheten.

4

Det började med att dom tog bort den där epiduralbedövningen som suttit på plats sen operationen. Den som orsakade en ytterst obehaglig förlamning av båda benen. Det vänstra benet hämtade sig rätt snabbt medan det högra bara halvhämtade sig. Men bara nån timme efter att den där bedövningen tagits bort så var högerbenet också tillbaka till det normala igen. Oerhört skönt och en obeskrivlig lättnad! Även om dom sagt att det skulle gå tillbaka helt, så är man ju aldrig riktigt säker förrän man ser att det verkligen blir så.

5

Det gjorde att Ama äntligen vågade sig ut på promenad i korridorerna med Staffan Stativ. När ena benet var halvlamt kändes inte det som en jättebra idé med en sån utflykt. (Outfiten kan ni bortse ifrån. Man får se ut sådär på sjukhus. Åtminstone om man är patient.)

6

Senare fick även den där ”smarriga” vällingen sparken, och därmed fick även Staffan Stativ kicken.

7

Vägen mot friheten måste väl vara supernära nu? Ama har inte en endaste slang kopplad till sig.

Annat såg det ut i onsdags när Ama landat i sin kuppe efter operationen:

Fasen också. Ama är själv lite impad att det har gått så pass fort. Fyra dygn skiljer alltså mellan dom två bilderna här ovanför.

Fast ännu har Ama inget besked om när hon får lämna sjukhuset…

8

… hon borde kanske ha passat på att smita igår – det är tämligen obevakat i receptionen på helgerna.

Gomorron!

Annonser

74 Responses to Vägen mot friheten

  1. Carina J skriver:

    Så himla skönt att det går åt rätt håll!! Och syster Anders sköter sig 😁.
    Fortsätt repa på dig!! De släpper säkert ut dig när det är läge 🤗🤗🤗🤗
    Många kramar!

    • Ama de casa skriver:

      Ja, det har gått raskare än jag trodde direkt efter operationen faktiskt. Kändes som det stod still ett par dar, men sen har det tagit sig. Syster Anders sköter sig exemplariskt 🙂
      Jag hoppas verkligen att dom släpper ut mig snart… Tänk om dom glömt att jag är här? 😉
      Tack för omtanken och många kramar tillbaks!

  2. Stor skillnad då det gäller sjukhusvård i Sverige & Spanien och vad jag hört/sett och vet så väljer jag den spanska modellen före den svenska… får ta å flytta till Spanien ifall jag ska bli så sjuk att jag behöver sjukhusvård 😉

    Var glad att Du befinner Dig där Du är… i Sverige blir man typ utskriven efter tre till fem dagar ifall det icke tillstöter komplikation och helst ska inga patienter vara kvar över helgen.

    Din mat verkar då mest vara oätlig… men kanske smugglar Anders in lite goare sort av den tillåtna födan 🙂

    kram

    • Ama de casa skriver:

      Även om det kanske låter lite gnälligt här och där så är jag mycket nöjd med vården här. Sen tycker dom om att ha kvar sina patienter lääänge som det verkar 😉 Nejdå. Det känns tryggt att dom inte skickar hem en innan dom anser att man är redo för det.

      Jodå. Anders smugglar in lite åt mig, fast jag tar bara småbitar. Hittills har jag överlevt 😀
      Frågade till och med tant doktorn ifall jag kunde be Anders ta med min favvoyoghurt, då log hon bara stort och gjorde tummen upp 🙂

  3. Ami skriver:

    Jag skulle smitit direkt….du var ju så nära utgången 😉
    Kram och fortsätt krya på dig!

    • Ama de casa skriver:

      Det taskiga var att ifall jag hade ångrat mig så hade jag inte kommit in igen. Går att komma ut där på helgerna, men inte in. Typ tvärtom mot Hotel California 😉
      Kram och tack!

      • Preciosa skriver:

        Hej!
        Ser ut att gå framåt ordentligt. Apropå smita så gjorde jag ju det en gång när jag väntade på utskrivning i timmar påklädd…kanylen i armen satt kvar 😀 Fast det var på det offentliga sjukhuset…kanske dom inte fick betalt av Sverige sen så törs inte åka tillbaka dit.
        Får ta in på ”ditt” om jag måste och ha en bra försäkring 😀
        Krya på dig! Kram P ♥♥

      • Ama de casa skriver:

        Hej P! 🙂
        Ja, jag minns att du rymde 😀 Det kan ta en evinnerlig tid att bli utskriven. Tror att det kanske är blodtesterna som tas på morgonen som tar tid och måste vara klara och godkända innan man får ge sig av?
        Den här gången har jag ju inte bara en ”normalkanyl” utan en hel sån där julgranskanyl inopererad i halsen, så jag tror jag skippar dom där rymningsplanerna… 😉
        Tack och kram

  4. Helt enormt vilken skillnad på dom dygnen. Så glädjande att se. Nu är Ama på G igen!!
    Då jag var inlagd på KS var all mat vidrig. Men jag hade fått tala om att jag är skaldjursallergisk, vilket också stod matbeställningen. En dag fick jag en soppa som jag troligen hade varit jättegod. Men åt den inte ändå. Det var räksoppa. Älskar ju skaldjur, men……
    En annan gång var jag som tonåring inlagd på Akademiska. Rymde med en annan patient. Sjukhuset uppskattade inte det. Fick åka hem utan operation. Mina föräldrar uppskattade inte heller det. Fingret då…….tja det är än idag krokigt.
    Nu som vuxen resonerar jag lite annorlunda. Så jag är nöjd med att du inte rymmer från sjukhuset!

  5. mittlillautrymme skriver:

    Gomorron Ama! Ja, det syns att du är på väg åt rätt håll, jag håller alla tummar för att det fortsätter så!
    Tänk på vad många glas vin du missat och måste ta igen, så går det säkert ännu fortare! 😀

    • Ama de casa skriver:

      Gomorron Leffe! 🙂
      Haha! Jodå. Det där med utlovat vin kan onekligen snabba på det mesta, även mig. När vi hade varit hemma nån vecka vid förra konvalescensen sa Anders en dag att vi kunde gå ner och ta ett glas vin på Cura nånstans. Han gick till parallellgatan med soporna medan jag fortsatte att knata nedåt. Det hade gått långsamt så Anders hade inte haft några problem att hinna upp mig. När han kom tillbaks till vår gata undrade han vart jag hade tagit vägen. Lite förvånad blev han när han såg att jag var lååångt nedanför Habanersgatan och med god fart var på väg ned mot havet 😀

  6. Mamma C skriver:

    Vad glad man blir att se dig på benen igen. Nu får vi bara hålla tummarna att dom släpper ut dig med.
    Kram Carin

  7. Skönt att Ama äntligen är trådlös! WiFi-Ama!

    Konstigt att de inte kan få till en soppa som är god! Så svårt är ju inte det. Men antagligen är det väl en väldans massa som det ska tas hänsyn till, allergier och kryddor hit och dit för alla patienter. Då blir det antagligen inte mycket kvar att leka med för kocken. Soppa på en potatis, typ. Nog för att potatissoppa är gott men då är det ju lite mer i den. Jag har nog mitt recept nedskrivet, ska jag skicka det till Quirón-kocken?

    Kanske det är medvetet? Är maten god så kommer du att äta för mycket och för fort och det vill de ju inte, det är väl bebissteg för magen också, kan jag tänka mig.

    Apropå smuggla så hade jag tagit med russin (som jag har för mig du endast inmundigar i vätskeform) till förlossningen av sonen. Tyckte jag var himla smart, gott att peta i sig och energigivande. Fick dock skäll av systern som såg det för hon undrade väldigt oroligt vad jag kräktes upp (klarade inte lustgasen, den var verkligen inte ett dugg lustig).

    De grekiska yoghurtarna är supergoda, tycker jag! Finns i alla möjliga smaker och i alla matbutiker. Vi har dem alltid hemma, används mycket i maten också.

    Härligt att se framstegen! Fortsätt så.

    • Ama de casa skriver:

      Haha! Wiffi-Ama, den var bra 😀

      Det finns ju superdupergoda soppor! Fast inte här, inte med den dieten som gäller för mig just nu i alla fall. Har just klagat hos doktorn 😉 Skicka gärna receptet du 🙂

      Jag har syster Anders också som övervakar mig. Ät lååångsamt, påminner han mig mest hela tiden – med all rätt.

      Haha! Lysande idé med russinen där – förstår att du spydde, och det var nog inte på grund av den olustiga lustgasen 😉

      Vi köper också mycket av den goda grekiska yoghurten. Det gäller bara att se upp så man inte får den sockrade varianten. Många märken har verkligen snarlika förpackningar på dom sötade och osötade.

      Tack – jag fortsätter med sjumilakliv! Nej, nu tog jag i… 😉

  8. Annica skriver:

    Ännu ett steg mot friheten 🙂
    Kram och fortsätt så

  9. Robert skriver:

    Hade du hoppat ut genom fönstret där på bilden hade du nog varit fri nu, fast det kanske inte hade varit klokt egentligen när jag tänker efter. 😉

    Gomorron! 😀

  10. Yvonne skriver:

    God morgon, nu ser det ju ut som du kommer få frisedel när som helst, och då blir det väl till att ta det lugnt på hemmaplan ett tag. Tur du har så bra privatsköterska att tillgå.

    Vilka framsteg på så få dagar, imponerande! Nu ska jag böra rulla småköttbullar, hör att köttfärsen börjar ropa på mig

    Kram genom ett regnigt Europa, ja iaf ett regnigt Stockholm

    • Ama de casa skriver:

      Gomorron Yvonne! 🙂
      Ja, nu kan inte hemgången vara långt borta. Ser fram mot att få rekreation på hemmaplan – och glass! :-d

      Ja det har verkligen gått fort! Trodde inte alls det då det gick rätt trögt dom första 1 – 2 dygnen.

      Lycka till med ditt bullrull! 😀
      Kram tillbaks från ett grådaskigt Torrevieja där regnet hänger i luften. (Som det ser ut i alla fall)

  11. farfar hebbe skriver:

    Nä att rymma verkar inte vara en bra idé,,det verkar som du är helt ren från utrustning.Det är ju bara outfiten kvar som ska återlämnas,sen så>>>>>>då klämtar säkert frihetens klocka..Haé Kram.

  12. Mariama skriver:

    Men oj, missat en hel vecka och då passar Ama på att hitta på en himla massa spännande saker😨 Krya nu på Dig ordentligt och snabbt så du får gå ut i frihet igen ⚘💕 från Dolores

  13. friochlycklig skriver:

    Din förmåga att hämta dig snabbt är fantastisk. Det går verkligen fort framåt där. Kram 👍

  14. Inger Rozén skriver:

    Hej.Huvudsaken är att du har din lapp!Tusen kramar,Ibnger

  15. skåningen skriver:

    Ger dig en stor påse med krya på dig kramar som du kan ta när du känner för det!
    Kram!

  16. "LillaSyster" skriver:

    Det känns som du är på G ut i friheten! Tur att du har Anders som kan smuggla in lite gott =) Ha en bra dag

    • Ama de casa skriver:

      Ja, det känns som det är nära nu 🙂
      Anders smugglar lite, men han vägrar ta allt som jag vill ha. Har inte fått en enda ostkrok eller smågodisbit! 😉
      Tack detsamma!

  17. farfar hebbe skriver:

    Ja så sant,du var lindrigt sagt,frånvarande när frågan kom,,tror jag..Haé Kram.

  18. Znogge skriver:

    Så skönt att det går på rätt håll och att benet hämtat sig. Jag hade nog haft panik innan det hade fixat sig.

    Kram och krya på!

  19. Anette skriver:

    Du är en fighter och snart är du hemma igen.
    Ditt humör är jag smått avundsjuk på, ingen gnällspik direkt.

  20. Jeanette Klavborn Gustafson skriver:

    Skönt att det går åt rätt håll, Frigivningen verkar vara inom synhåll. Du är en kämpe. Krya på dig. Kram

  21. Ditte skriver:

    Skönt att du redan är på benen. Otroligt egentligen med tanke på den stora operationen. Trist med matutbudet men det finns nog en anledning. Kan tänka mig att innehållet i sopporna måste vara både av och anpassade för dig. Men Anders får handla lite extra goda yoghurt som du gillar och som du kan äta. Säkert får du också lite näring av att kunna avvända datorn. Även om den inte direkt tillför så mycket till kroppen.
    Skynda dig nu på att bli frisk.

    • Ama de casa skriver:

      Ja, jag tror nog att man ska starta igång det hela med lite måtta, den har haft viloläge i flera månader ju… Anders har precis köpt med go-yoghurt så det kommer att ordna sig det här 🙂
      Att dom har wiffi här – och nu ett ganska bra wiffi också – gör ju att man får tiden att gå fortare 🙂
      Tack – jag jobbar på friskheten 😀

  22. Elin skriver:

    Åh skönt att du är bättre!! Kram på dig

  23. bpz3 skriver:

    Fantastiskt! Vilket rekordsnabbt tillfrisknande! Är mäkta impad! Ännu mera impad är jag över hur mycket du bjuder på dig själv i alla lägen, bokstavligen talat;-)
    Den där äckelpäckel maten är troligen ”hälsokost” för att få dina tarmar att vänja sig mot fast föda igen. Men snart är det nog dags för ”riktig” mat och vin såklart;-)
    Härligt att ditt högerben nu är fullt funktionsduglig igen. Förstår din lättnad där.
    Nu är det bara börja nedräkningen till friheten:-)

    • Ama de casa skriver:

      Tja… Det händer inte så jättemycket här på sjukan så vill man att tiden ska gå får man roa sig så gott det går (dvs blogga 😉 ). Att fota andra människor än oss själva i den här miljön känns inte alls rätt, då blir det som det blir 😀

      Visst är det nån sorts ”skonkost” för att få igång systemet lite sådär lagom. Men om det inte går att äta överhuvudtaget (ja, jag ÄR bortskämd!) då fyller den faktiskt ingen funktion alls. Ser fram emot tapasbarerna i närområdet hemmavid 😀

      Ja, att högerbenet kom tillbaks och blev som vanligt igen var verkligen skönt! (”Kom tillbaks”? Lät som det hade varit ute på vift eller nåt 😉 ). Det kan vara en av dom obehagligaste upplevelserna hittills i mitt liv att vakna upp och vara lam i benen.

      Jag börjar se ljuset i tunneln! 😀

  24. Sophie skriver:

    Så härligt att få kunna vara på benen igen, och snart ut i det fria. 🙂

  25. Ann- Kristin skriver:

    Gokväll!
    Härlig att se att du är på benen utan massa sladdar i stativ. Verkar inte som du hade hoppats när jag var hos er att det skulle bli hemgång idag. Kanske Anders teori stämmer med att det blir i morgon😊.
    Håller✊🏻att det blir så.
    Kram/A-K

  26. Anneli Häggkvist skriver:

    Härligt att se dig utan stativet! 😀 Skönt att höra att de är måna om att du ska bli bra och inte skickar hem dig på direkten, som de verkar göra här hemma….nu kan det bara bli bättre och bättre dag för dag 😀
    Kram 😀

  27. yfronten skriver:

    Jag funderade över den bleka hudfärgen på din mage på den översta bilden tills jag såg bilden på ryggen där du är inpackat i ett beige paket. Hoppas du slipper sopas (!) nu.

  28. Susan skriver:

    Hola! Härligt att det går åt rätt håll och i snabb takt! 😀 Fortsätt så!
    Kram ❤️

  29. Bra att båda benen fungerar, jag fick också droppställning idag, högt blodtryck, hamnade på akuten, hemma igen.

  30. ullie skriver:

    men åhh lilla gumman va du går igenom . ja avskyr epiduralbedövningen den tog fel me ena barnet o förlamade så otäck t så kan tänka mej dej me benen usch
    skickar alla krya på dej kramar o ja du e så fin

  31. ullie skriver:

    ja men glöme ju säga earl grey är oxå min favvo hela året typ men sen till hösten i bland ändras det lite 😀

  32. Susjos skriver:

    Lovely Ama, du är på benen igen!!! Å så skönt att slippa alla slangar!!
    Härligt att se dej på benen igen, det går ju åt rätt håll!!

  33. paulamerio skriver:

    Hej världens gladaste Ama! Nu när du återfått rörelseförmågan och känseln kan jag berätta att en bekant i byn fick en ryggmärgsbedövning där man lyckades skada nerver. Han trillar ihop som ett korthus när och var som helst, benen ger vika och han ligger i en liten hög på golvet Detta händer lite nu och då, gissa om det är otäckt?? God bättring önskar jag vidare, o funderar lite : på vilket språk kommunicerar du med läkarvetenskapen? Kirurgen t.ex engelska? Eller är din spanska tillräckligt bra…Jag tycker det känns lite läskigt att inte få använda sitt modersmål när det gäller så viktiga ämnen som hälsan. Men du har ju fått bästa tänkbara vård och med bra resultat så uppenbarligen funkar det!

    • Ama de casa skriver:

      Hej Paula! 🙂
      Det var precis det som du beskriver som jag oroade mig för. Även om det går bra i dom allra, allra flesta fall så är kroppen en komplicerad manick och det finns många nerver som kan komma i kläm. Speciellt när man är och petar på såna där ömtåliga ställen.
      Stackars din bekanting! Verkligen både otur och hemskt att drabbas på det där viset.

      Min spanska är långt ifrån tillräcklig. Det finns svensk/skandinavisk tolk att tillgå (fast inte alla tider på dygnet, tror jag). I övrigt blir det en salig röra med spanska, engelska och charader 😀
      Oftast är det ju dom som har en ”högre” utbildning som pratar engelska. Därför blev jag mäkta förvånad när jag hade avböjt tolk och narkosläkaren inte pratade engelska alls… Annars kanske jag hade fattat vilken verkan det där epiduralgrejset kunde ha 🙂
      Med kirurgen kan jag kommunicera på engelska, men hon tar med en tolk om det är ”extra” viktigt (eller så kan jag be om att få tolk).
      Sen är det en oerhört nyttig spanska-lektion att vara intagen på sjukan – försöker så gott jag kan, men det uppstår inte helt sällan glada skratt när jag misslyckas 🙂 Alla är dock väldigt snälla och förstående, så det gör ingenting 🙂

      • paulamerio skriver:

        Så skönt att allt ändå funkar tillfredsställande, o ditt soliga humör gör ju att alla gärna vill hjälpa till att få det så bra som möjligt för dig. Att du lär dig en massa på kuppen, det är nog en underdrift! Ha en fin onsdag, tänk inte på oss här i dimlandet där ljuset verkar ha lämnat oss för gott…

      • Ama de casa skriver:

        Jodå, det funkar bra. Visst hade det varit lättare om alla pratade svenska, men det är inte alltid så lätt här i livet. Dessutom uppstår det en del dråpliga situationer som blir skojiga – åtminstone i efterhand 🙂
        Här skiner solen från en klarblå himmel, men ännu så länge är det bara 13 grader ute.
        Ha en finfin onsdag du med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: