Vart tog vi vägen?

17 oktober 2018

 

Jo, efter att ha lämnat garaget så åkte vi förbi Carrefour.

Just innan dess såg vi en skylt att dom höll på med att renovera den Lidl som ligger bredvid.

1

Jojo. Det där är vad Ama kallar för en helrenovering – dom har mejat ned hela stället.

Vi fortsatte vår färd.

2

Cyklister i trafiken är ofta ett otyg. Cyklister i flock är ännu värre. Den här flocken höll sig i alla fall hyfsat åt sidan, oftast upptar dom minst halva körbanan.

3

I Siscar blev det sådär spännande igen. Skulle vi klara den gröna vågen?

Nej. Inte den här gången heller. Ama bråkade lite på Anders för att han inte saktade ned och krypkörde mot sista rödljuset – då skulle vi ha grejat det! Anders påstod att det hade varit fusk.

Nåja. På hemvägen, kanske?

4

Vi stannade till på IKEA. Ama kände för en skandinavisk frukost – det har ju nyss varit kanelbullens dag för tusan!

5

Hon hittade ingen kanelbulle, men det går ju lika bra med selleri en chokladcroissant. Nyttigt och uppiggande!

6

Anders var lite sugen på att utöka sin papperskorgssamling. En sån här har vi inte i garaget.

7

Ama vill gärna skryta lite över sitt ordningssinne. Se bara hur duktigt hon sorterade vår kundvagn där i kundvagnsstället när vi hade shoppat klart.

8

Ditåt skulle vi tydligen. Ibland är inte GPS-en så dum då när skyltarna är lite otydliga.

Och kolla bara – vi kom rätt!

9

Till Alcantarilla.

10

Vi checkade in på hotellet.

11

Där hade dom det säkraste säkerhetsskåp som vi någonsin sett. Inte tusan gick det att få upp den där dörren! Att den bredvid gick hur lätt som helst att öppna gör ingenting – inga spanjorer når dit i alla fall.

 

Det enda Ama hade att klaga på är det där med vädret.

Dagen innan – då när vi bokade – lovade dom sol och finväder. Såg inte riktigt ut så på bilderna va?

Men dom i stan kompenserade det på ett väldigt bra sätt:

12

Ruta de la Tapa. Jodå. Ama blev glad och nöjd igen.

Gomorron!