Den verkliga staden

 

I går morse gav vi oss iväg vid halvnio-tiden.

Man kan tro att vi ska vara borta i evigheters evigheter med tanke på packningen. Fast så är det nog inte alls. Den stora röda väskan innehåller lite kläder och Amas lilla röda innehåller ett gäng sjukvårdsprodukter. I Carrefourpåsen där bakom finns våra egna kuddar (dom spanska korvarna på hotellen brukar vara huuur obekväma som helst) och sen måste ju födelsedagsmånadens cava såklart hållas kyld också – därav kylväskan. Har man bilen med sig så kan man packa lite hur man vill.

Vi åkte inåt landet och uppåt bergen.

Den här gången åkte alla lastbilar åt rätt håll på motorvägen och dessutom kunde man spegla sig i dom. Bra så!

Det var onekligen svalt där inåt landet, men vi hade packat för alla eventualiteter.

Efter ungefär fyra timmars körning var vi framme vid den verkliga staden. Vårt mål alltså.

Ama blev helt plötsligt kartläsare igen för första gången på många år. En skridskoaffär var lite oväntat.

Ännu mer oväntat var kanske att Trafikpolis-Ama kartläste oss in på en gågata. Möjligen kan hon ha blivit lite ringrostig sen GPS-en kom in i bilden.

Vi checkade in på hotellet…

… och det låg precis på gågatan. HA! Ama hade kartläst rätt! Sen kanske man inte fick köra där, men wtf… Vi är ju i Spanien.

Temperaturen hade ordnat till sig när vi gick ut. Behagligt både i solen och skuggan.

Var befinner vi oss i Spanien nu då kanske ni undrar?

Jo här, i den verkliga staden:

Ciudad Real. Verklig eller riktig, så säger ordboken om ”real”.

Men nu måste vi verkligen skynda oss på – nästa stad väntar på oss.

Gomorron!

Annons