Det går bra nu…

 

… eller inte.

Ni kanske minns att vi var ute och jagade kylskåp? Om inte så kan ni kolla HÄR.

Ama hade till slut förlikat sig med tanken på att man måste ha glashyllor nuförtiden och hade så gott som bestämt sig för vilket av alla dom vi kollade på som hon ville ha:

Det här. Rätt höjd och djupare hyllor än dom flesta.

Vi gick iväg för att göra en sista mätning av innermåtten för att jämföra med den kyl vi har nu och som vi är nöjda med. Ja, vi är nöjda med den förutom att den är superduktig på att bygga glaciärer i bak och sen stänga av sig själv.

Det uppstod dock ett yttepyttelitet smärre problem när vi kom till affären:

Där stod kylen bara häromdan. Nu gjorde den inte det längre. Den var såld och inga fler hade dom.

Suck.

Men Ama hade sett nåt annat när vi åkte till besiktningen i torsdags:

I den där affären på Valencianas hade vi inte kollat, och dom hade ju till och med en kyl/frys på en stor skylt på utsidan.

På gaveln stod det ”casi gratis” – ”nästan gratis” alltså. Låter ju nästan för bra för att vara sant!

Och så är det också. När det låter för bra för att vara sant…

… då är det inte sant. En titt in i affären visade att den var helt tömd och nedlagd. Och att hyra en lokal var vi inte intresserade av.

Dubbelsuck.

Jodå. Det går bra nu… eller inte.

Så jakten på kylan/kylen går vidare, fast inte igår, då var det ju vilodag.

Så vi åkte ut till Zeniamar och spenderade en urtrevlig eftermiddag med Carolin och Fredrik. Passade på att äta ”lite” mat också och det gick i alla fall huuur bra som helst.

Gomorron!