♫ ♫♪♪ Ta mig till havet… ♫ ♫♪♪

 

Det var Amas mål igår. Att ta sig till havet för alldeles egen maskin.

Och där nere vid pilen låg det, havet. Så nära och ändå så långt bort. Ama var väldigt frestad att stanna i norra Spanien. Ja, i Asturien där på andra sidan gatan. Baren låg i skugga och såg ut att ha goda prognoser.

Men skam den som ger sig:

Se där! Där var havet.

Lite småtrångt på stranden, men vem bryr sig? Ama hade tagit sig för alldeles egen maskin ned till havet.

Hmm… Ni verkar misstänksamma? Okej – här kommer bildbevis:

Den gamle Ama och havet. Mission accomplished!

En liten reflektion som Ama gjorde var denna:

Tur att livvakterna sitter på en upphöjd position, annars skulle dom nog inte kunna se ett smack vad som händer där ute i havet. Frågan är bara hur lång tid det kan ta att ta sig genom parasolldjungeln ned till vattnet ifall nåt skulle inträffa?

Hur gick det då med den där prognosen?

Den här, om ni minns.

Jodå. Tackar som frågar…

… den stämde precis hur bra som helst.

Sen var det dags att gå hemåt igen. En nackdel är helt klart att då går det uppför. Inget rullband, ingen rulltrappa och ingen hiss.

Hur löser man då det?

Tja…

Man kan ju alltid ta en liten bensträckare benböjare på vägen. En vilopaus, alltså.

Var tog vi den?

Jo, här:

I norra Spanien, i Asturien. Stället där Ama var på väg att stanna till där på första bilden. Det lönar sig alltid att vara noggrann och göra en ordentlig research innan man ger sig ut i stora vida världen.

Hur är det med er? Är ni duktiga på att göra efterforskningar innan, eller se alternativa lösningar då när ni är ute och rör på er?

Gomorron!

Annons