Anders hade hittat ett ställe med fina utsikter i Cartagena.
Där stod han och vinkade till Ama att hon skulle komma.
Varför då?
Anders: Jamen vill man ha en fin utsikt måste man ta sig uppåt. Här är trapporna. Kom igen!
Ama vred huvudet lite åt vänster.
Ama: Men det där som står där borta, är inte det en…
Jomenvisst var det det – en hiss!
Två euro per skalle – förmodligen dom bäst investerade två-eurosarna ever. (Anders hävdade där han stod i hissen att han ångrade att han inte tog spiraltrappen som var gratis istället. Ama däremot, hon grämde sig inte det allra minsta)
Se bara hur många höjdmetrar vi slapp utsätta benen för. Nu räckte inte Amas måttband till för att kolla hur många metrar det handlade om, men enligt uppgift ska det vara 45 stycken.
Väl uppe på toppen kunde vi se att det fanns många saker vi missat i Cartagena trots att vi varit där flera gånger förut, fast då bara på dagsturer.
Här fanns det en gammal tjurfäktningsarena som dom höll på att restaurera.
Där var en annan kulle där det hölls på med arkeologiska utgrävningar.
Den där gamla amfiteatern har vi i och för sig sett förut…
… men att det fanns en nyare också, det visste vi inte.
Dom låg dessutom vägg i vägg.
Där borta låg det tydligen en… borg?
Och det fanns till och med en sån precis där vi befann oss.
Men vet ni vad? Vi hade ju precis kommit till Cartagena från Kanon-borgen utanför stan och en borg om dagen får faktiskt räcka.
Ett fantastiskt trevligt ställe att vandra runt på där man fick en fin överblick över stan. Så om ni kommer till Cartagena:
Missa inte Parque Torres. Och missa för allt i världen inte hissen.
Gomorron!