Hemresan

16 december 2017

 

Igår var det dags att lämna Murcia.

1

Våra inköp av ”lite” kaffe och ”några” ljus rymdes nääästan i väskorna. Bara en extrakasse att släpa på.

2

Nere på busstationen stod bussen redan inne och var således i tid.

3

Den här gången funkade wiffit, men det var en väldigt suddig bild… Förmodligen inte wiffits fel, det var nog bussen som skakade. För inte kan det väl ha varit fotografen som var felfokuserad?

4

Vi åkte förbi det här fina huset och torget…

5

… där vi vandrat dagarna innan.

6

Vi åkte även förbi vårt stamställe där vi tog en paus på eftermiddagarna. Såg kanske inte mycket ut för världen här, men det var alls inte dumt.

7

Man satt fint i solen där, och det var bra pris på det goda vinet.

8

Att ha utsikt över en läcker bro är heller aldrig fel.

Sen när man sitter bredvid en ganska trafikerad väg så händer det alltid nåt intressant.

9

Som exempelvis här. Killen som hade fyllt cykelkärran med två hundar. Ama har alltid undrat… Har dom inte egna ben att gå med?

10

Sen åkte vi ut ur stan via samma rondell där vi kom in. Mycket märklig rondellfigur det där. Undrar vad konstnären gick på?

Ja, hejdå Murcia – hoppas vi ses snart igen! Attans också. Vi borde inte ha köpt sådär många nespressopluttar… Kommer att räcka en evighet ju. Men det är väl bara att sätta fart och elda ljus som bara den så ordnar det sig. Undrar om inte ljusförrådet är på upphällningen allaredan?

11

En bit utanför stan, i Monteagudo, där står den där killen. Vi har alltid kallat den för ”Mojängen i Murcia”, och den syns vida omkring. Anders kom på att den kan man nog klättra upp till, så det får vi göra nästa gång.

Minnesanteckning: Ta alltid bussen till Murcia, då är det inte alls så lätt att stanna till för att klättra.

Lite intressant var det när vi närmade oss södra infarten till Torrevieja och alla i bussen upptäckte att chauffören siktade på stora vägen – N332:an – istället för att köra efter kusten och genom stan in till busstationen. Vilket liv det blev! Rena rama upprorsstämningen. Men tanterna fick som dom ville och chauffören fick ge med sig.

Haha! Kacklande spanska tanter är det ingen idé att försöka sätta sig upp emot. För oss spelade det ingen som helst roll eftersom vårt mål var själva busstationen dit bussen skulle oavsett vilken väg det blev.

Gomorron!

Annons