Borgen som Ama ville besöka

 

Ni kanske minns att det fanns en borg på vår senaste lilla minitripp som Ama faktiskt ville besöka?

Det var den här:

Borgen i Cullera.

Varför då, kan man undra?

Var hon månne sugen att gå i alla dom där trapporna?

Dom började rätt fint i alla fall.

Nja… Det var det väl ingen som gick på va? Att Ama ville gå uppför helt frivilligt?

Nej, det fanns en annan orsak.

Det började egentligen där. Har ni förresten sett vilken fantastisk parkering? Snacka om att blockera hela vägen där det dessutom är parkeringsförbud på båda sidor av vägen, av nån ”underlig” anledning…

Oj, där tappade visst Ama tråden en aning. Vi tar om det.

Det började egentligen där, i den där gränden.

Fast för 10 år sen. År 2007 var vi i Cullera för första gången.

Då bodde vi på det där stället som vi körde förbi även i år.

På campingen, alltså. Där premiäranvände vi vårt nya tält (som nu har åkt i soporna till förmån för hotellcamping). Tältet var felkonstruerat. Den bakersta bågpinnen var på tok för lång, medan den främsta var alldeles för kort. Mittenpinnen hade vi dock inga anmärkningar på. Vid nästa camping visade det sig att alla pinnar var perfekta i längd om man bara satte dom på rätt plats.

En av dom grejerna vi gjorde då 2007 var att besöka borgen.

Och vet ni vad?

Man fick åka Lilla Tåget dit upp! WOW!!! Det slår till och med hissen upp till Santa Barbara-borgen i Alicante!

Vi hittade en hållplats till turisttåget även denna gång. Men säg den glädje som varar beständigt… Lilla Tåget gick bara på sommaren. Snacka om besvikelse!

På vägen hem körde vi upp mot borgen med bil. Suck.

Där uppe på höjden låg den i all sin glans.

Det fanns till och med en liten ägglift som man kunde åka sista biten från parkeringen uppe på berget. Men det fick vara.

Även om utsikten var bedårande så gjorde Ama en liten minnesanteckning i huvudet: Åk bara till Cullera på sommaren. Då kanske du får chansen att åka Lilla Tåget igen.

Ibland är det faktiskt själva resan som är målet.

Gomorron!

Annons