Cehegín, del 2

21 oktober 2017

 

I förra inlägget hade vi precis kommit upp på toppen i Cehegín och upptäckt att det fanns en topp till…

1

Anders stod och pekade ut var vi bodde, men Ama kan ändå inte sätta ut en pil på den där bilden.

Varför då?

2

Jo, hon satt där och pustade ut i halvskuggan och gruvade sig över att ta sig till nästa topp. Inte fasen såg hon vart Anders pekade!

Och vet ni vad det värsta var?

Jo:

3

Vi hade kunnat ta bilen ända dit upp och sluppit vartenda trappsteg! Fast å andra sidan hade det inte blivit nåt vin på vägen då… Finns för- och nackdelar med det mesta.

4

På den andra toppen fanns det där som Ama faktiskt klarar av att peka ut. Enligt Trip Advisor var det viktigt att kolla in den grejen, så det var väl bara att ställa sig upp och börja traska igen.

5

Där var dom grejerna som var så viktiga. Det var små bås som det ”fina” folket kunde använda när dom kolla på det som pågick på torget och slapp då beblanda sig med pöbeln.

Vid pilen där stod vi tidigare. Och – så bra! – man kunde gå runt där till höger i bild och på så vis slippa gå ner och upp igen där i backarna. Ama älskar när man slipper tappa höjd på promenaderna.

6

Vad dom kollade på där på torget minns inte Ama. Men nuförtiden satt det ett gubbgäng där på en bänk och skvallrade – dom syns nere där i höger bildkant. Dom där KKK-figurerna står ofta som statyer i dom spanska städerna. Vet inte riktigt varför.

Sen fick Anders visa prov på sitt hjältemod!

7

Se bara hur han slåss med draken!

Ama ville inte vara sämre:

8

Se bara hur hon kör cementblandaren!

9

Även här verkar terrorhotet ha satt sina spår. Men Ama undrar om det kanske är effektivare med cementklumpar för att hindra bilar att köra i vansinnesdåd?

10

En del gränder var smalare än andra.

11

Sen var det dags att trappa ned igen. Ama vände sig om och fotade uppåt den här gången. Undrar om dom har ”terränggående” sophämtningsbilar i den där stan?

12

På kvällen firade vi upploppet av Amas dag med ost, kex, vindruvor och lite mer förädlade vindruvor.

Men jösses. Gissa om Ama hade träningsvärk i benen efter den födelsedagen. Huuur många trappor som helst både vid den där kyrkan som var insprängd i berget och i Cehegín.

När vi åkte hemåt mot Torrevieja igen så kunde hon – trots träningsvärken i benen – konstatera två saker:

13

  1. Hon hade i alla fall ben.
  2. Och skor.

Punkt 2 var nog bara rena rama turen:

14

För skotjuvar verkade det finnas gott om.

Gomorron!

Annonser