Djurlivet i Charleston

 

Det fanns ett väldigt rikt djurliv i den staden.

Några exempel:

I dom här träden kryllade det av ekorrar. Ni ser dom nog inte, för dom var vansinnigt snabba på att gömma sig när Ama siktade på dom med kameran, så dom få bilder där dom faktiskt fastnade blev förskräckligt suddiga. Men dom fanns! Ama lovar.

Hursa? Ni tror inte på det? Okej, här kommer bildbevis:

En rysligt suddig ekorre.

Det fanns inte bara ekorrar i dom där träden…

… det fanns hägrar också. Fast just den här hade hoppat ned på marken.

Nyttiga fåglar dom där. Dom skuttade runt och åt löv. Hjälpte till i trädgården liksom.

Fast när Ama tittade efter lite noggrannare så var det nån sorts torkad fisk dom åt. Sannolikt flygfiskar som också bodde i dom där träden och som hade störtat till marken och dött. Jo. Så måste det vara.

Men det fanns inte bara ekorrar, hägrar och döda flygfiskar i Charleston:

Det fanns även semestrande hundar. Och – om Ama inte ser helt fel – en Stalker.

Dom där hundarna ställer till det lite, men inte nåt som en liten trevlig skylt kan avhjälpa:

Scoop the poop.

Och det var precis vad den där mannen pysslade med. Han scoopade poopet.

Fast det var efter några andra, väldigt vanligt förekommande djur i Charleston:

Arbetshästarna.

För oss tvåbenta hade dom varit snälla och fixat med det där nödvändiga när man blir nödig:

Bra när det finns gott om offentliga toaletter. Fast lite mer privacy hade kanske varit trevligt.

Annons

Charleston

 

Tidigt i går morse så närmade vi oss hamnen i Charleston.

Fast det såg fullsatt och tämligen trångt ut där? Nåja. Det var en vacker bro i bakgrunden, så Ama var nöjd.

Åhå! Vi skulle tydligen lägga till där vid den mer rymliga kajen istället. Centralt och bra.

Efter att vi hade dockat och lämnat båten så hamnade vi direkt på en marknad. Var det verkligen fredag igår?

Precis såna där röda och gröna tröjor som hänger där bredvid varandra köpte Ama för tre år sen när vi var här. En grön till sig själv, och en röd till Anders. Jajjemensan! Det är helt sant. Den här bloggen slutar aldrig att överraska, eller hur?

Men det blev inget nytt inköp av likadana tröjor – man måste ju variera sin shopping! (Nu såg Ama att det fanns en blå också… Och en mörkgrön. Attans!)

Här syns huvudentrén till marknaden, och den sträcker sig nästan ända fram till båten där i bakgrunden. Dom har verkligen tänkt till när det gäller placeringen av sin båtparkering i Charleston.

Vi vandrade vidare i det fina vädret. Det fanns vackra, färgglada hus utefter vägen.

En trevlig strandpromenad fanns det ute på udden i gamla delarna av stan.

Ute på havet seglade en massa småbåtar. Dom såg ut att vara på väg att sjunka.

Tittade man åt andra hållet…

… då såg man små trevliga små hus. Huset längst ned till höger höll dom på att renovera. Ama hoppades att en ommålning ingick i planerna.

Allra längst ned fanns en härlig park.

Men vad pysslar alla med? Aha! Såklart!!! Gratis-wiffi, weehoo! Ama pickade lite på telefonen, hoppas att hon inte skrev nåt otydbart eller otrevligt till er som hon hann besöka under det korta stoppet… Dom är fasligt små dom där ”tangenterna” på fånen.

I parken fanns även Tjocka Berta. Anders kallade den så, kanonen där till (goddag, goddag…) höger. För inte kan han väl ha menat nåt annat?

Charleston var en väldigt trevlig stad att återse. Alltid kul att återvända till platser där man varit och gillat läget.

Gomorron!