Det där med parkeringar…

29 mars 2017

 

Ama har en förmåga att reta upp sig på alla bilar som parkerar så tokigt här nere.

Men det finns även dom som faktiskt är rätt skickliga på det där med att parkera.

Som den här:

1

Hur tusan lyckas nån få in den där lastbilen i det där förhållandevis lilla hålet? Imponerande!

Och inte är det särskilt gott om utrymme utanför heller. Ama tar till en arkivbild för att visa hur det ser ut:

Oooo… Det kommer aldrig att gå!

I och för sig gick inte alls just den gången. Men det är en annan historia som Ama har berättat om HÄR.

Ha en härlig lill-lördagskväll!

Annonser

En vandring i solen

29 mars 2017

 

Igår åkte vi ut till Rosa saltsjön tillsammans med Ami och Patrik för att ta en promenad i det underbara vädret.

1

Fast vad håller Patrik riktigt på med?

Ama befarar att det kan vara sviter efter den där flygresan han gjorde häromdan… Eller snarare från flygplatsen:

Att ta sig fram på det där viset kan inte vara bra för ryggen. (Bilden  har Ama helt olovandes stulit HÄR)

Det fanns massor av såna där gula lavendelbollar. Såna som Ama alltid har trott varit mimosor hela högen. Emma påtalade häromdan att dom allra flesta faktiskt INTE är mimosa, utan akacior. Man ser skillnad på bladen och dessutom doftar dom ingenting och kallas tydligen även ”falsk mimosa”.

Ama skickade ut en testare i buskaget:

2

Nej. Ami kände ingen doft här.

Kanske var det bara ett alltför ynkligt exemplar?

3

Men inte heller när Ami stoppade in hela huvudet i den här växten så kände hon någon doft. Efter lite googlande så ger Ama Emma helt rätt. Duktigt att ha koll på detta!

Men falsk mimosa? Pffft… Tänk att man inte ens kan lita på lavendlar nuförtiden?

4

Hur dom här röda fina bollarna doftade vet vi inte. En trevlig bloggläsare som vi träffade på vägen hade precis talat om för oss att han sett både ormar och halvmetersstora ödlor som springer på bakbenen i det här området (det var alltså bara ödlorna som sprang på bakbenen, inte ormarna). Vi höll oss på vägen efter det.

Det är ett trevligt promenadstråk, dock är det helt tomt på vattenhål efter vägen. Men om man nu går tills den tar slut…

5

… ja, då kan man i alla fall shoppa lite. Ami låtsades där att hon siktade på blommorna, men egentligen var det väskorna hon var ute efter.

Men Patrik hade varit förutseende och hunnit förbereda en aning:

6

Ganska tydligt besked där på väskan.

7

Patrik hittade en myrkompis som han gillade. Anders blev biten på ett helt annat vis – han har aldrig riktigt gillat myror, och det verkar vara ömsesidigt.

8

Sen åkte vi ned till havet och åt lunch. Vi delade på två små sallader och tog en brödbit till det. En hälsosam dag med mycket motion och ytterst lite och nyttig mat.

Gomorron!

PS: Ja, ja, ja. Ama erkänner. Det kom väl mer mat sen. En trerätters – Salladen var bara som uppvärmning.