Upp i sadeln igen!

 

Strax efter klockan 10 när vi lämnade garaget så var det som om en ängel vakade över oss där på himlen. Ja, om man har tillräckligt god fantasi, vill säga.

Vi passerade en stor rondell där en helikopter var på väg att landa.

Vi passerade även en rondell av det mindre slaget där nog ingen fick plats att landa. Jo förresten, en duva hade fått plats.

Men det var inte Lidl som hade lockat dit oss, utan detta:

Carrefour. Har man kort där så får man återbäring på det man tankar i form av presentkort att handla eller tanka för. Och tanka var det dags att göra för bensinlampan tändes precis där i den lilla rondellen. Vilken tajming!

Sen gav vi oss ut på motorvägen som leder hemåt.

Det är farligt ute på vägarna:

Fortmopparna måste se upp för bilarna…

… som i sin tur måste se upp för långtradarna. Tur att vi hade vår vakande ängel med. Och att Anders kör så lugnt.

Men så var det det där med rubriken då. Upp i sadeln igen!

Dom två senaste gångerna vi har haft kaviarmackor med oss på bilresor så har vi turats om att drälla kaviar på kläderna. Men det är lite som när man ramlar av en häst – låt det inte skrämma dig, utan på´t igen bara, upp i sadeln! Här har Anders intagit dubbla försiktighetsåtgärder. Mackan kvar i plastpåsen och en lätt framåtlutande ätstil.

Och se på tusan – vi grejade det! Ingen yoghurt, ej heller några tomater och framförallt ingen kaviar på kläderna! Anders ser glad ut, och det beror inte bara på den spillfria rasten. Nej, han är också rätt nöjd med att Ama bestämt sig att blogga om denna stora händelse och av den anledningen kommer att koncentrera sig mer på datorn än på alla grejer på vägen.

Lugn och ro för chauffören, alltså.

Nu har vi bara 1,5 timmar kvar tills vi är hemma. Ifall inte Ama tittar upp igen, bestämmer om vägvalet och får till ett stopp på IKEA.