Vi lämnade Punta Arenas och fortsatte vår kryssning i dom sydligaste trakterna av Sydamerika.
Det var en så kallad ”Scenic Cruise”, och det var väldigt vackra vyer. Men kallt där ute på balkongen!
Då var det behändigt att kunna ligga i sängen, kolla på TV-bilder från båtens nos och lyssna på kommentarerna från experten. När det sen drog ihop sig till nåt extra intressant kunde man gå ut på balkongen och kolla.
Som här, när vi kom förbi ett gäng glaciärer. Ser ni där nere till höger i bild? Den vackert blåa glaciären kalvade precis när vi körde förbi. En liten kalv, men ändå!
Maffigt!
Läckert och fascinerande.
Det skapades isberg. Inte så jättestora dom heller, men det var ju egentligen bara bra. I alla fall om man betänker vad som hände med Titanic…
Sixten: Oooo… Är det där snö? Riktig snö??? Coolt!
Sixten: Men vad håller Anders på med?
Ama: Han håller på med uppföljaren till filmen som han tog i Alaska för ett par år sen som hette ”Glaciären som inte kalvade”. Den här kommer att heta ”Glaciären som inte heller kalvade”. Likt sin föregångare lär den inte bli nån youtubevältare. Särskilt som den aldrig kommer att publiceras den heller.
Tyvärr missade Anders att filma då när den faktiskt kalvade, glaciären. Och sen ville den inte göra om sin bravad.
Vi närmade oss civilisationen igen. Ni ser bebyggelse där i bakgrunden.
Vi lade till i Ushuaia, Argentina. Fick sällskap av ett litet miniskepp som redan låg vid kajen.
I stan hade dom ett monument över Ama Evita Perón. Vackra röda lupin-lavendlar i förgrunden.
Anders försökte sig på tricket ”grab a crab”. Hade säkert gått bättre om det inte varit glas där emellan. Fast dom vill ju ha vatten, så akvariet var en nödvändighet.
Rubriken då, kanske ni undrar?
Jo, förstår ni…
… Ushuaia är världens sydligast belägna stad, och kallar sig därför ”The end of the world”. Ama trodde att det var Trosa som var världens ände?
Och Sixten. Vad gjorde han då när han hade läge att se mera snö? Vi frågar honom:
Sixten: Det där med snö, det var på tok för kallt för mig. Jag trivs bättre här under min korkek nedbäddad i min julstrumpa. Hur gosigt som helst!
Så ni har kommit till Eldslandet! Exciting!
Gillar pingvinerna på väg till världens ände. 🙂
Vilka mäktiga glaciärer och djupa fjordar; får en att känna sej liten.
Jäpp, det var dit vi hade kommit.
Dom var fina dom där kungspingvinerna 🙂
Visst blir man liten när naturen är så storslagen.
Ja du.Tänk att jag gillar Sixten så mycker mer än Fyllbocken Bruce..Jag har kollat lite på nätet om Ushuaia,,fick faktiskt lite Norgefeeling på vissa bilder..Haé fortsatt bra..Kram.
Sixten är betydligt mer sympatisk och lätthanterlig än Bruce 🙂
Ushuaia ligger ungefär på samma breddgrad som södra Danmark – fast tvärt om, liksom.
Norge har jag knappt besökt överhuvudtaget. Måste nog åka dit nån gång – det lär ju vara synnerligen vackert bland alla fjordar där.
Kram och ha det bra du med!
Söta lupin-lavendel Ama. ❤
Vilken fantastisk resa ni gör…
Kram ❤
Jag matchade i alla fall lupin-lavendlarna 😀
Kram
Jäklar vilken krabba … den skulle jag gärna vilja smaska i mig! Men herre jösses vilken häftig resa, så himla kul att se och läsa. Tusen tack att ni delar med er.
Sixten är då för söt … han ville nog bara inte bli en isgubbe. 😉
Det satt folk på restaurangerna och högg in på såna där bautakrabbor – såg jättegott ut, men vi hade inte tid.
Sixten är lite väl frusen för att vara en snögubbe, men han är i alla fall snäll och rar 🙂
WOW! Vilka bilder! Måste ha varit en otrolig känsla att ha befunnit sig så nära isbergen. Maffigt är ju bara förnamnet. Jämfört med dessa isberg är troligen till och med er kryssningsfartyg ganska liten. Otroliga foton!
Sixten är smart han, men jag som är extremt ”frussen” hade nog heller inte kunnat motstå att fota dessa fantastiska vyer.
Glaciärerna var väldigt imponerande och maffiga 🙂 Svalt har vi, men vi har ju med oss kläder för det också, så det går bra 🙂
Det var praktiskt att kunna gå ut och in i hytten medan vi studerade omgivningarna. Varmt och skönt – och betydligt mindre blåsigt – inne.
Alltså vad ni får uppleva, den glaciären var ju riktigt mäktig, men nu synes det att ni får lite svalare dagar, men otroligt spännande dagar.
Trevlig fortsättning på resan och trevlig fortsättning på helgerna och trevlig början på 2017.
Tjingelingen från Rantamor.
Och ännu tack för att jag får resa med….
Ja, nog är det upplevelser hela tiden! Inte så varmt nu, men åtminstone på plussidan (just så pass på mornarna 😉 ).
Tack, kul att du hänger på här, och ha det supertrevligt ni med! 🙂
Jag har fått så många mail, så jag hinner inte med att besvara allt. Det finaste jag såg här var när du försökte bli finare än de rosa blommorna. Det gick ju fint.
Kram/Gilla
Det blir mycket man ska hinna med runt storhelger 🙂
Tack, snälla du, och kram!
Så häftigt! Fina bilder! Men Sixten är han i sitt rätta element undrar jag 🙂 Ha de fortsatt gött!
Vilket av elementen? Snön eller sängen? 😉
Tack detsamma!
Vilka fantastiska resor ni gör!
Kram!
Tack – vi trivs alldeles utmärkt! 🙂
Kram
Att de var så fint i Trosa…. De trodde jag inte ☃️☃️☃️
Jag trodde inte heller att det såg ut sådär i Trosa… 😉
Waow, vilka coola resor ni gör! Nästan lite avis 😉
Haha! Ja, ni brukar ju inte göra några resor själva just… 😀
Känns som Eldslandet var omnämnt i Guinness Rekordbok. Minns inte vad det handlade om. Kanske man får kolla upp. 🙂
Gomorron! 😀
Det går nog att googla på också, tror jag 🙂
Gomorron! 😀
Vilka härliga vyer – även om det ser kallt ut.
Det är rätt kyligt också. Känner inte för att bada i poolen direkt 😉
Sixten verkar vara en trevlig Jeppe och ut på vift kommer han helt klart 😀 Inte det sämsta alls 😉
Kram
Sixten är både snäll och lätthanterlig. Till skillnad från vissa andra… 😉
Kram
Hej!Så vackert allt!Kram,Inger
Hej Inger!
Jo, vi får se mycket fint 🙂
Kram
Glaciär på bild, var stolt, kanske science fiction om ett par år? 😉 Mastodont stor båt, eran alltså, hur många passagerare ryms? Sixten är för gó 🙂
Dom är häftiga, glaciärerna. Men smältande, tyvärr…
Det är ungefär 3000 passagerare och 1000 besättningsmän. Mycket folk 🙂