Lima

 

Dag två i Lima (kryssningsfartyget stannade för ovanlighetens skull över natten) så valde vi att åka in och göra Lima på egen hand.

På bussresan in till stan passerade vi den här intressant placerade fotbollsplanen. Mitt i gatan där bussen och all annan trafik skulle fram? Nog för att ungar i alla tider har spelat boll på gatorna, men uppsatta fasta mål var nåt nytt för Ama.

Bebyggelsen i utkanterna av stan såg mestadels ut som på bilden vid målen. Låga, ganska enkla och till synes tråkiga hus.

Men det fanns även färgklickar som stack ut.

Trafiken var körig. Eller snarare mer stillastående än körig. I USA ser man ofta skyltar med ”Blockera ej korsningen”. Såna skulle ha behövts här också. Lägg märke till att det var grönt ljus för fotgängarna, bilarna i korsningen var helt klart i vägen för dom bilister som hade grönt. Ett himla stök!

Vi gick in på ett shoppingcenter. Stort, och högst ointressant. Så vi gick ut igen.

Där på gatan funderade Ama på att köpa nåt lite piffigare såhär i juletider.

Anders hittade en tjurig kompis…

… och vi såg ett knotigt träd som höll på att slå knut på sig självt.

Efter en himla massa steg och letande, när vi nästan hade gett upp, så hittade det vi (nåja, Ama) letade:

Indianmarknaden! Det var ju ändå fredag när vi var där. Så mycket krafs! Men så otroligt mycket vackra färger. Ama blev tvärkär i katterna där i rutan nere till höger.

Anders blev förtjust i en söt alpacka och hennes unge.

Glada och nöjda drack åt vi lunch på ett lokalt hak.

Sen blev det dags att ta bussen hem igen. Ama hittade en spegling som inte kunde låta bli att fota. Vilken fin röd lastbil i bakgrunden där! Men hoppsan? Vad kan Anders ha i påsen? Kan det vara den där alpackan, eller möjligen en chick julutstyrsel till Ama?

Hmm…

Det kaaan tänkas att dom där katterna fick följa med hem. Sixten gillade dom skarpt och försökte matcha alla, och lyckades rätt bra med det.

En trevlig och givande dag i Lima.

Annons

Att ta sig vatten över huvudet

 

Igår efter att vi kommit tillbaka från båtturen där vi studerade pingviner och sälar, så bestämde vi oss för att åka in till Lima. Vårt fartyg hade ankrat en bit utanför, så vi satte oss på en av gratisbussarna som rederiet hade ordnat fram.

Lima är en stooor stad. Det bor runt 11 miljoner människor här och alla verkade ha en egen bil. Trafiken var inte att leka med.

Intressant övergångsställe det där. Såg ut som om dom rekommenderade att man skulle springa över? Kanske ingen dum idé.

Vi letade oss till ett lugnare ställe – Parque de la Reserva.

Där hittade vi det här.

Det rogivande vattnet. Rogivande om man inte är kissnödig, vill säga.

Och det var där som Ama tog sig vatten över huvudet.

Kunde inte låta bli att utsätta kameran för risken att bli vattenskadad, och fotade där i vattentunneln. Är det förresten Stalkern som man kan skymta där vid tunnelns slut?

Dom där vattenstrålarna ser nästan ut som glasnudlar, eller vad tycker ni?

Det fanns mängder av läckra fontäner.

Hur många som helst.

Men det fanns också andra roliga saker:

Som herrarnas omklädningsrum bakom buskarna…

… och den här skojiga, tillklippta tekannan som hällde upp i muggarna.

Och sist, men inte minst:

Lilla tåget! Eller, förresten, kanske sist och minst. Det kan nog ha varit ett av dom minsta ”Lilla tåget” som Ama nånsin har sett.

Men den här gången fick hon inte åka, utan det blev bussen tillbaka till båten istället.