Ibland går Ama ut på marknaden som en helt vanlig människa.
Men hon brukar ge upp rätt fort. FÖR mycket folk!
Vi kom på en lysande idé!
Varför inte äta lunch på Bar Carlos?
Tja… Kanske inte den bästa idén just på en fredag. Proppfullt där inne.
Solen var på gång att hitta fram där bakom molnen…
… så vi gick hem och lagade supergod mat hemma på terrassen.
Det var då han kom och störde…
… Ingvar Carlsson.
Men det hela handlade bara om att behöva handla eller inte.
En del handlar…
… medan andra lagar.
Helt bevisligen var det Anders som lagade sina flappisar igår. Ama hade aldrig – ALDRIG! – hanterat klädnyporna på det där färgmässigt förkastliga viset.
Men nu är det dags att starta upp denna nya dag!
Eller vänta lite förresten…
Kanske bäst att öva lite mer på morgondagens sovmorgon? (En sömntuta i Australien, 1996. Ama kände att hon hade en själsfrände där…)
Gomorron!