Nåt som Ama borde ha haft för länge sen!

 

På The Peabody i Memphis, ni vet det där hotellet där vi såg den fantastiska ankparaden, om ni minns?

Äsch, den var så himla bra, så här kommer den i repris:

HAHAHA!!! Värd all väntan…

Var var vi?

Just ja. Där på hotellet hade dom en grej som Ama borde ha haft för länge sen:

Ett självspelande piano. Ja, det borde hon ha haft på den tiden för länge sen då hon själv plågade detta instrument. Hela omgivningen – inklusive dom stackars pianolärarna – skulle ha uppskattat det. Ama hade inte musikaliteten och framför allt inte koordinationen för detta. Göra olika saker med händerna, och vem i helsefyr var det som kom på att noterna på basklaven skulle ligga på helt andra linjer än på g-klaven? Helt omöjligt ju…

Fast hade dom varit smarta så hade dom helt enkelt skaffat en sån där skylt. Ama har alltid varit lydig och hade såklart inte petat på pianot då.

Nöden har ingen lag

 

If you have to go…

… you have to go.

Sensmoral: När det tränger på så är det lika bra att tränga sig på. Nöden har ingen lag.

(Jodå, bilderna kommer från det underabara stället Seward Johnson Center for the Art. Har ni chansen – besök det!)

Gomorron!