The Thing

12 oktober 2016

 

Ni minns väl The Thing, från tvserien The Addams Family?

När serien las ned så blev han arbetslös, den stackaren.

Sen dess har han bland annat setts irra omkring ute i skogen…

… och försöka fuska sig fram som trädgårdsmästare.

En mycket sorglig och tragisk historia.

Men nu har det tydligen ordnat upp sig:

1

Han har fått jobb i en glassbar i Las Vegas! Eller om det var i Glass Vegas?

Hur som… Glass är gott, slutet gott – allting gott!


Turist till sist

12 oktober 2016

 

Eller ja, Ama hade ju varit turist i sex veckors tid vid det här laget, men det här inlägget handlar om det sista vi hann med innan hemresan.

Vi gick hit:

1

Hoppsan! Det kom visst ett par muppar i vägen där.

Ett nytt försök. Vi gick hit:

2

Ooops! Kom visst lite för nära.

Tredje gången gillt. Vi gick hit:

3

Sådärja, äntligen en hyfsad bild. Vi gick alltså till One World Trade Center.

4

Det som syns i förgrunden, där det forsar vatten, det är en del av monumentet över nine-eleven. Ett av tvillingtornen stod där.

5

Det var lång kö när vi skulle åka upp…

5b

Väl uppe hade man en fantastisk utsikt över New York.

6

Ama har alltid gillat Empire State Building där i mitten, men vad är det för en building där till höger? Den där höga, smala? Den kände hon inte igen.

Högt upp var man! Åkte till 102:a våningen och själva observatoriet låg på 100:e våningen.

Men kolla bara:

7

Tuffa Ama! Supernära kanten!

8

Det där med att Hudson River en gång blev landningsbana för en nödlandning med lycklig utgång, det ville Ama inte ens tänka på eftersom vi skulle flyga iväg lite senare på dagen. Och ännu mindre på det där andra, med en TOTALT onödig och olycklig utgång…

9

När vi kom ner igen var kön rejält mycket längre och ringlade sig långt ut på trottoaren. TUR att Ama är så morgonpigg så vi var där och hängde på låset. (Den där ”morgonpiggheten” berodde helt på att vi skulle flyga iväg senare på dagen, och då blir Ama så nervös så hon är ute i goood tid till allt)

Trots rubriken – Turist till sist – så lär inte det här vara det sista ni hör från Ama om den här lilla roadtripen som vi gjorde. Stackars er…

Gomorron!

PS: Tack än en gång för era fina grattishälsningar – det värmer!