Ett härligt möte!

06 oktober 2016

 

Idag åkte vi söderut igen. Körde på en stund tills vi…

1

… kom in i Virginia.

Och vad hittar man i Virginia?

Jo:

2

Ruth i Virginia såklart! Och se bara så glad hon blev att vi kom förbi igen – för tredje gången.

Jo, vi träffade Ruth…

3

… och hennes dotter Ingrid.

Vi träffade alltså Ruth, hennes dotter Ingrid…

4

… Ingrids dotter Sonja och hennes jättesöta – men lite blyga – dotter Annabell. Inte mindre än fyra generationer tjejer i rakt nedstigande led. Helt underbart!

5

Ruth hade dukat upp sååå höstfint. Det där är som kanske ser ut som spill på en av tallrikarna är inte det, det är helt enkelt kockens kreativa känsla för ”fancy plating” som kommit till sin rätt på den där rätten.

6

Vi högg in med god aptit!

Helt plötsligt gick Ruth fram till pianot och hela församlingen stämde upp i skönsång.

♫ ♫♪♪ Happy birthday to you ♫ ♫♪♪

7

Och se vilken härlig tårta Ama fick – klart att Ruth inte glömde bort att det är födelsedagsmånad! En morotskaka. Haha! Ama gillar ju inte morötter egentligen, men när man fixat till dom så dom inte smakar morot längre, då är det supergott! Och detta visste ju Ruth också, såklart.

8

Ruth’s andra dotter Eva – som vi tyvärr inte träffade denna gång – hade börjat på en jättefin bok om Ruth. Titeln ”From Start to Not Nearly Finished” är också så passande.

Vi bläddrade igenom verket som det ser ut nu…

9

… och se bara hur underbar den redan är. Fina Ruth som liten.

10

Hela huset var renoverat sen vi var här senast för två år sen. Jättefint!

Men som ni vet… Tiden går fort när man har roligt!

11

Så det blev dags att vinka farväl till Ruth för den här gången.

Vi ville gärna komma iväg så vi inte fastnade i rusningstrafiken.

En bra tanke…

12

… men det gick väl sådär…

Men det var det klart värt! Sååå roligt att träffas igen, och tack för maten och en supertrevlig dag!

Sen var det klart att vi hade med nåt litet till Ruth också:

13

Ett mycket berest Ruth-bröd.

Tack och lov hade det klarat resan från Spanien, via Kalifornien och tvärs över hela USA till Virginia, utan att vara i småsmulor.

Kram, och hoppas vi ses snart igen, Ruth!