Ett sopigt inlägg!

 

Nu kommer vi till del 2 av gårdagens sightseeing i Baltimore. Den sopiga delen.

Vi åkte ut till Fells Point.

Det såg rätt pittoreskt ut på sina ställen, men…

… det var väldigt skräpigt. Mest för att dom höll på att bygga om överallt, men även för att det stod bilar överallt och kolla! Dom har inte orkat dra spåren längre än sådär. Sopigt!

Här ser vi en vy över stan med en lustig båt i förgrunden.

Vi tittar närmare på den:

Märklig farkost…

Den samlade in skräp med fångstarmarna och skickade det via det där bandet till en container. Sopigt, men inte själva farkosten, den var smart.

Den här grejen då?

Ja, idén känns igen. Fångstarmar, och där i gapet gick ett rullband…

… som skickade skräpet ner i en container bakom hjulet där. Skovelhjulet drevs av vattenkraft…

… som i sin tur drevs av solceller. Genialt sätt att ta hand om skräp som kommer ner där utefter floden om ni frågar Ama.

Sen kommer vi till den riktigt sopiga delen:

Lunchen. Jodå, den var god. Men Ama hade beställt porkwings. Grisvingar? Det vet väl varenda människa att grisar inte kan flyga??? Såååå sopigt att luras så på menyn! Ama gick ju på den…

Gomorron!

Sightseeing i Baltimore

 

Det har vi pysslat med idag. Sightseeing de luxe, kan man säga. Här nedan kommer ett urval av det vi kollade på.

Här kan ni se att shortsen åkte på igen. 25 grader och växlande molnighet – perfekt! Och apropå växlande – Ama hade inget rött på sig! (Skorna gills inte..)

Och klädvalet var väl lite oturligt just idag…

… då Ama inte matchade den där fina, röda fyren.

Här bodde fyrvaktaren. På tavlan där kan man se hur den stod på sin originalplats… nånstans. Fy fasen för att sitta på en fyr och vakta! Fanns ingen el, ingen TV och inte ens wiffi! Vad gjorde dom där ute?

Vi tittade på ett stooort rör.

Ama hoade lite i det också. Till ingen som helst nytta.

Den här båten var med när Pearl Harbor anfölls. Dom kallar den ”Last Survivor of Pearl Harbor”. Men det är ljug. Vi träffade ju på en farbror i… i… i… (kollar bloggen) i Corpus Christi, på USS Lexington. (Det är bra att ha en dagbok i bloggen, det börjar liksom bli ganska mycket att hålla reda på nu…)

Ubåten såg ut som en haj, men hette USS Torsk? Konstig namngivning där. Expresident Carter hade tjänstgjort på den.

Det där höga huset till höger var World Trade Center här i Baltimore. Man kunde åka upp och titta på utsikten över stan från 27:e våningen. Om det inte var måndag eller tisdag, vill säga. Konstigt att hålla stängt? Det är ju typ bara en hiss…

Utanför hade dom ett minnesmonument över nine-eleven. Bitar från konstruktionen efter att tornen rasat. Man blir verkligen gripen av att se det.

Här stod Anders och balanserade i Maryland. Där bakom fanns det en flaggfabrik. Kanske ett museum? Dom är lite flaggfixerade i den här stan…

Sen ville Ama åka drake. Det ville inte Anders.

Han ville åka rymdraket. Det ville inte Ama.

Vi enades om att kolla in det där övervakningstornet i parken där engelmännen stoppades så att USA fick sin nationalsång. Man kunde gå upp där, men det var också stängt. Tack och lov – det fanns ingen hiss.

Ja, det var lite av det vi kollade på idag. Kanske kommer det lite mer imorgon om ni har otur.

Vi åkte hem. Anders vinkar åt oss själva – det är vår bil där i speglingen.

Vi bor kvar på Ramada inatt. Ama gillar det motellet skarpt!

Varför?

Tja…

Ni kan ju gissa själva…