Vi började med att testa ett färdmedel som vi inte testat tidigare på den här resan:
Båt.
Ama gjorde sitt bästa för att inte skymma sikten för kaptenen. Lyckades kanske inte helt med det.
Vi fick lära oss en hel del om stan på turen. Och om stans celebriteter.
Här bodde till exempel Michael Phelps… mamma. Oooo…
Sen fick vi se självaste Michael Phelps himself!
Johodå!
Ama hann till och med ta ett kort:
Här var han! På den där cisternen…
Den här båten hade märkliga segel. Det där extra, randiga upp-och-ned-seglet, ett sånt hade Ama aldrig sett förut.
Vilken jättefin, röd fyr! Den var flyttad hit från… nån annanstans.
Det där gröna området med flaggan, det är Fort McHenry.
Vi åkte dit. (Efter att båten lagt till igen, utan att Ama skymt sikten för kaptenen)
1814 stod ett slag här mot engelsmännen. När en kille vid namn Francis Scott Key fick se att det var en bautastor amerikansk flagga som hissades, och dom alltså hade vunnit, så blev han så tagen att han skrev ihop ett poem, ”The Star-Spangled Banner”, som senare tonsattes.
Det här fortet är alltså födelseplatsen för den amerikanska nationalsången.
Själva innergården på fortifikationen såg ut som vilket motell som helst.
Lite förvånande att dom hade en potatiskällare? Eller vad det var. Det var en grind innanför så man kom inte in.
Kanoner var lite mindre oväntat.
Mååånga kanoner. Och bowlingklot.
Dom största kloten vägde 200 kilo, så dom bowlade man inte så lätt med.
Ja, det var väl ungefär vad vi hann med igår, får se vad vi hittar på idag.
Så nu återstår bara för dom glada turisterna att säga:
– Gomorron!