Lilla tåget igen!

 

Fast den här gången i en något större modell.

Vi gick ner på stan igår.

Kunde konstatera att Halloween närmar sig även här i Cumberland.

Staden är känd för att det fanns kanalbåtar som drogs av mulor. Här ser ni ett par av dom. Eller förresten, det är visst bara en åsna där på bilden? Men vårt mål var egentligen huset där bakom. Järnvägsstationen.

Här hittade Ama ett något större modell av Lilla tåget. Rött och fint var det också. Perfekt! Bara att borda.

Fast Anders sneglade på en ännu större variant.

Och det tåget fick det bli.

Man kunde åka i restaurangvagnen också, med mat och allt. Men det var man tvungen att boka en vecka i förväg. En vecka??? Hur lång tid kan det ta att fixa lite käk? Kanske inte så konstigt att det var hyfsat gott om plats där. Vi satt nog ändå bekvämare i våra fåtöljer istället för på dom där trästolarna. (Surt sa räven…)

Det där skulle vara en scenic railroad.

Jodå. Se bara hur otroligt överväldigad Ama ser ut när vi är på väg in i en tunnel. Och vilken fin bro! Haha! Nåja, det fanns en och annan fin utsikt (om man inte råkade blinka just då) och som synes var Ama rätt nöjd på sista bilden där.

Om ni vill se precis hur spännande resan kunde vara så kan ni kolla in den här filmen på en knapp minut:

Jodå, bara så att… Men musiken var åtminstone bra. Det där med att ”Man har inte roligare än man gör sig”, det stämde verkligen in här – vi hade skoj på vår resa.

Dom hade kortat av rutten på grund av jordskred, men Ama var lite misstänksam mot stället där vi skulle stanna. Träku… ähum. Lät lite… stickigt?

Men det blev ett trevligt stopp.

Ama fick sitta i loket…

… och köra hela tåget.

Det var ett låååångt tåg!

När det skulle avgå igen så hann Ama preciiis hoppa på där längst bak.

Andra hade inte riktigt samma tur.

Det kanske inte var en av dom bästa utfärder vi har gjort här (fast den kommer före både knasmuseet i Columbus och ankparaden i Memphis), men det var ju en utmärkt tur för att skaka av sig en Stalker.

Gomorron!