Fast vi började med att åka buss.
Och Ama fick se en Pokémon! Ja, han var där i bussen, men tjejen med telefonen fångade den snabbt som ögat, och sen såg det bara ut som om hon var ute och gick där på skärmen – fastän hon åkte buss? Ama fattar inte mycket av det där spelet eller vad man ska kalla det… Men helt klart har det där med att ”läsa över axeln” övergått till att ”titta på rörliga bilder över axeln” nuförtiden.
Hit åkte vi – till La Mata-stranden. Ama tror inte att hon någonsin har sett så mycket folk där. Det var nästan lite Curavarning utefter stranden.
Hittade lite Skyltsöndagsmaterial på vår vandring. Som den här mobila veterinärkliniken. Tittar man noga på skylten där till vänster så ser man att dom serverar paella också. Hmm… Undrar just vad det är i den paellan?
Uppmaningen som sa ”Le, du är i paradiset”, den var inte alls så svår att följa – det var en fantastiskt härlig dag igår.
Det fanns skyltar som lockade en ner mot stranden…
… och det fanns skyltar som inte var helt enkla att tyda. Är det en cykel eller en fortmoppe på övre delen, och fick man verkligen inte åka åt något håll?
Sen fanns det skyltning som var av det mer allvarliga slaget…
Här ”skyltade” dom med varning-det-är-inte-helt-säkert-att-bada.
Det varnades för kraftiga strömmar.
Det flaggades till och med rött på sina ställen, just på grund av dessa starka, farliga strömmar. Ändå ser man att folk badar där ute…
Badvakterna var verkligen på sin vakt, och höll noggrann koll på dom badande…
… men med så mycket folk är det nog oundvikligt att det sker olyckor ändå.
En mörk och tragisk sida av paradiset…
Vi tog det säkra före det osäkra och höll oss på torra land. Gick tillbaka till Cabo Cervera…
… och tog bussen hem igen.
Gomorron!
Publicerat av Ama de casa 
Ama de casa 