En onsdagspromenad

 

Idag åkte vi hit:

Till La Zenia. Här börjar en trevlig promenadväg som sträcker sig utmed klipporna utefter havet. Längst ut till höger vid pilen där ute i havet kan man skönja ”hemma”. Uddarna vid Cura och Locos.

Vi zoomar in:

Där syns dom tydligare.

Början (eller slutet, beroende på i vilken ände man startar) av gångvägen gick tidigare där uppe på kanten. För ett par år sen underminerades berget av några rejäla regnoväder, originalvägen spärrades av och man la dit den där träspången istället. Det tackar vi för.

Men där kunde vi ju inte stå och peka hela dagen heller – man måste variera sig!

Så…

… vi gick…

… vi stod…

… och vi satt.

När vi närmade oss Campoamor i slutet av det fina promenadstråket såg vi att dom hade renoverat väldigt fint, och satt upp nya staket.

I Campoamor slutar som sagt var den här gångvägen vid en låst grind, och då är det lagom att vända om och gå tillbaka igen.

Men när vi kom fram till ”grinden”…

… vad är nu detta? Här har det inte varit öppet förut?

Oooo… vägen bara fortsatte…

En helt ny värld öppnade sig!

Men det blev på tok för spännande för Ama. Att utforska det där får bli en annan gång – nån måtta får det vara med äventyr på en och samma dag.

 

Annons

En dum parkering

 

Mitt på paseon, innanför en uteservering i ett typiskt spanskt, jättetrångt garage och dessutom med en stor bil.

Trafikpolis-Ama har inget att säga om själva parkeringen, för den är ju fullt tillåten.

Tillåten, men dumt till.

Gomorron!