Tur i oturen

02 november 2015

 

Idag var det inget vidare väder, så vi bestämde oss att det var en bra dag för lite shopping. Vi gav oss iväg med bilen för att åka till Lidl.

Men vi kom inte alls särskilt långt förrän bilen började låta konstigt.

Ama hörde först ingenting, men sen slutade hon att prata och då hörde hon också ljudet som tycktes komma från bilens högra vänstra framdäck.

Vi gick ut och kollade men såg inget. Ama studerade även bilen under gång (mycket långsam gång), men kunde inte upptäcka nåt märkligt.

Kanske kunde det vara nåt lager som var paj, eller nåt annat allvarligt?

1

Istället för att köra till Lidl så körde vi hit.

2

Till Toyota. Här syns verkstadens skylt tillsammans med  ”Här gårman”.

Som en liten parentes kan Ama visa den här skylten:

3

”Här står man på huvudet”.

Men åter till dagens äventyr.

Givetvis hade dom stängt för dagens siesta tio minuter innan vi dök upp, det var bara att ge sig till tåls tills dom öppnade igen.

Efter att ha gått och handlat och hem en sväng för att äta så återvände vi till bilen som vi lämnat där utanför Toyota.

Anders och bilmeckaren åkte en liten sväng, medan Ama väntade på verkstan.

Där var det inte så kul, fanns liksom inte så mycket att göra.

3b

Man fick inte ens åka gaffeltruck. Suck. (Wow – så poetiskt!)

Ganska snart kom dom tillbaka med bilen.

4

Ama tyckte att det såg illa ut till en början. Skulle bilen bli inskriven på bilsjukan? (I dörröppningen där står Mercedes. Lite kul att hon heter så när hon jobbar på Toyota…)

5

Grabbarna studerade bilens skada lite närmare.

Hittills har det mest verkat vara otur här va? Bilen börjar låta konstigt, verkstan har siestastängt just då, något måste åtgärdas… Var kommer turen in?

Jo här:

6

Där var problemet. En metallskruv hade åkt in i däcket. Det som vi anser vara ”tur” här är att det dels hände här på hemmaplan, och dessutom var vi ändå på gång att köpa nya däck till bilen, för dom började bli nötta. Det här hjälpte oss att ”få tummen ur”, kan man säga.

Extra skönt att det faktiskt var en sån grej som man inte kan beskylla bilen för, det var ju inte hans fel att det låg nåt vasst på vägen. Som belöning får han nu stå i här hemma i garaget med en ”spik i foten” tills på onsdag. Stackarn… Men då får han å andra sidan nya skor runt om. Den som väntar på nåt gott…


En hyfsat ny månad…

02 november 2015

 

… och en sprillans ny vecka har börjat.

Och inte vilken vecka som helst!

1

För tredje gången är det Skedvecka här i Torrevieja. Semana de la Cuchara.

24 restauranger deltar, och det är satta menyer med ”några” förrätter, varmrätt och dessert för 15 – 30 euro beroende på restaurang och veckodag. Vilka restauranger som deltar, deras menyer och priser finns under länken i stycket ovanför, alternativt HÄR.

Ama ska definitivt plugga på. För vem vet?

2

Kanske nån restaurang rent av serverar ”ylande skedand”? Det borde dom väl göra när det är skedvecka och allt…

Det blir nog inte nån skedmat idag, för vädret är inte det roligaste. Det regnar, och sen verkar det ha blåst en hel del inatt också. Inte för att Ama – som sover rätt hårt – märkte nåt just då, men Sherlock Ama kan räkna ut en hel del saker med bara små, små ledtrådar:

3

Jo. Det blåste säkert ganska mycket i natt.

Gomorron!

PS: Om Ama har förstått det hela rätt så är det meningen att man åtminstone ska kunna pilla i sig huvudrätten med sked, därav namnet på detta evenemang. Tapasrejsen är roligare, men det är himla kul att det anordnas så många kulinariska grejer här i stan.