Shopping…

18 juni 2015

 

… det är skojsigt det!

1

Så idag åkte vi och hämtade upp kusin Nikki hemma hos henne.

Sen åkte vi hit:

2

Där cyklarna är blå…

3

… och himlen likaså.

Dom sprutar fint, avsvalkande vatten över en också, där på La Zenia Boulevard. Skönt!

4

Vi inledde med en stärkande lunch för att orka med all shopping som skulle ske.

Anders pep iväg till MediaMarkt, medan Nikki och Ama skulle utforska alla klädbutiker.

5

Som vanligt gick luften ur Ama totalt när hon kom in i butikerna där kläderna finns. Det blev ändå ovanligt många klädbutiker besökta eftersom Nikki hejade på så gott hon bara kunde.

Nå? Blev det nåt shoppat då?

Jajjemensan!

6

En ny fin torkställning med vackra, röda ben. Den gamla hade bleknat så den var alldeles rosa – och rostig.

Bra shopping – är man en Ama de casa så är man!

Annonser

Hemkomsten

18 juni 2015

 

Igår återfick Ama friheten efter två nätter på sjukhuset. Efter att ha passerat apoteket för att inhandla lite nya, skojiga piller så fortsatte vi ner till Playa del Cura.

1

Vid 17:30 var tredje sittningen i full gång, och den är egentligen behagligast. Inte så varmt, mängden parasoller är betydligt färre och man kan hitta mer naturskugga av palmerna.

Nu tänkte Ama komma med en resumé av sin sjukhusvistelse, så om ni är less på sjukhusbloggen vid det här laget så kan ni scrolla direkt ned till nästa bild, eller varför inte hoppa vidare till en intressantare blogg?

Nåväl.

Vi åkte in på måndag morgon. Efter blodtester, EKG och en väntan så bestämde dom sig för att lägga in Ama.

Blev skjutsad till en egen kuppe och där kom dom och gjorde tester på trycket och sockret med jämna mellanrum. Blev dessutom skjutsad till röntgen och scanning. Dropp och medikamenter sattes in och insulin gavs vid behov.

Igår morse togs nya blodtester och med det facit som läkaren hade i sin hand beslöt han att Ama fick åka hem, med restriktioner till Syster Anders att hålla koll på värdena, nya direktiv om medicinering och med en återbesökstid hos kirurgerna för kontroll att bukspottkörteln slutat upp med att dumma sig.

Ama är mycket nöjd med behandlingen.

En annan sak som är bra är att sjukhuset alltid tillhandahåller tolkar vid behov eller vid önskemål. Det finns tolkar för många nationaliteter, bland annat skandinaviska.

När läkaren – som talade en alldeles utmärkt engelska – skulle lägga in Ama, så tyckte han att det var läge för en tolk så att inget skulle missuppfattas. Bra så!

Men det blev lite dråpligt… Läkaren trodde nämligen att Ama var från England, så en engelsktalande tolk tillkallades.

Där stod vi alltså. Ama och läkaren och pratade engelska med varandra, med en engelsk tolk emellan. Kändes bisarrt på nåt vis, Ama spanade lite efter dolda kameror…

Haha! Som det kan bli.

2

Nu är sjukhussnacket slut för den här gången!

Och kolla bara vilken fin mottagningskommitté som var på terrassen när vi kom hem:

3

Örjan is back! Och jösses vad han har växt till sig…

Gomorron!