Hänger ni med till en hangar?

 

Gårdagen började lite scary…

Den där stora bilen backade in precis bredvid vår tuffa Mustang. Vi satt inne på Donken och åt frukost och blev en anings nervösa.

Det gick bra.

Dessutom var frukosten en ”Falling Down”-upplevelse (Ni minns väl filmen med Michael Douglas?). Precis när vi kom fram i kön så vevade dom runt skyltarna och frukostbilderna blev till hamburgare. Ama hade en puls på en sisådär 500, men vi fick vår frukost trots allt.

Sen åkte vi vidare ut mot kusten. Kom till San Diego.

Anders har alltid velat besöka ett hangarfartyg. När vi var i Mobile och besökte USS Alabama så pratade han om det. Fast vi kom fram till att det får bli en annan gång, för till San Diego skulle vi inte denna gång.

Ibland har man fel. Vi hamnade i San Diego och då var det en självklarhet…

… att vi sökte upp USS Midway. Ett hangarfartyg som blev sjösatt just efter andra världskriget, som var med i Vietnam- och Gulfkrigen.

Inte bara krigsgrejer. Fartyget har varit med och hjälpt till vid naturkatastrofer också. För att evakuera folk från drabbade områden.

Här står Anders inne i flygplansparkeringshuset.

Många flygplan har passerat här.

Fartyget var byggt för 3600 personer, men dom lyckades klämma in 4500 stycken då när det begav sig.

Inte konstigt då att sängarna var en anings snålt tilltagna.

Men, det är faktiskt dom modiga flygarna som ska hyllas:

– Jag är inte rädd, jag kan flyga!

Eller dom som inte räds ”Titanic-andan”:

I’m the queen of the world!

Flygkapten kanske är ett bra yrke?

Nja… Att vara Ama de casa är nog bättre trots allt.

Gomorron!

Annons

Vad missade Ama?

 

Ja, där i förra inlägget alltså:

Hon verkar sikta åt helt fel håll.

Tittade man där åt andra hållet…

… då såg man en hel del av djurlivet.

Det var tjockhornsfår. Ama förstår inte alls varifrån dom fått sitt namn.

Vi åkte lite längre in i Joshua National Park och hamnade i en kaktusodling.

Dom såg rätt kramgoa ut.

Anders testade lite. Men förstod inte att nån hade en plan…

– Jag har en plan här, va? Säg inget, men jag har börjat ruttna lite på att stanna här i parken. Det känns lite som en… som en… som en öken. Snart kommer jag att få friska, cooooola vindar!

– He, he, he…

Idag har vi gjort lite mer grejs än att åka runt i nationalparker. Mer om det nån annan gång. Imorgon, kanske? Om ni orkar.

Inatt bor vi över i Long Beach, just söder om Los Angeles.

En sista fundering bara:

Är motellen små, eller är bilarna gigantiska?

Ja, det är frågan.